Förslaget som nu skickas till lagrådet ger polisen möjligheter att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid. Tekniken ska kunna användas bland annat för att hitta brottsoffer och för att förhindra och utreda allvarliga brott, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
— Otroligt betydelsefullt, kallar Strömmer förslaget där staten med ny teknik måste möta de kriminellas nya metoder.
Klicka här för att följa oss på GoogleFördelen med AI-ansiktsigenkänning är snabbheten, enligt civilminister Erik Slottner (KD)
— Så vi kan få tag på grova brottslingar snabbare än vad vi annars kan.
Men förslaget är kontroversiellt. Regeringens utredare pekade i sitt betänkande förra året på att "användning av sådana system innebär ett potentiellt stort ingrepp i den personliga integriteten då de möjliggör bevakning av ett stort antal människor".
Fast det ska inte bli som i exempelvis Kina där myndigheterna övervakar befolkningen, enligt Slottner.
— Det här möjliggör att vi kan använda AI för goda syften, säger han.
— Det här ska bli en så rättssäker teknik som möjligt, fyller Strömmer i.
Det är förbjudet enligt EU:s AI-förordning att använda tekniken på allmän plats. Men enligt regeringen finns det möjlighet att göra nationella undantag från EU-reglerna, vilket är det man nu föreslår.
För att skydda den personliga integriteten vill regeringen införa en rad rättssäkerhetsgarantier. Bland annat ska AI få användas endast om det är ”absolut nödvändigt” för att lokalisera eller identifiera en utpekad person. Det ska också krävas ett förhandstillstånd från åklagare.
— Men i brådskande fall utan tillstånd, säger Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna.
Då ska en ansökan göras inom 24 timmar, fyller han i.
Förslaget, som är en del i regeringens sedan tidigare presenterade ”kameraoffensiv”, föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
