Varje år delas Nobelpriset ut i sex kategorier. Den 10 december 2025 är det dags för årets pristagare att motta sina utmärkelser. Att det är just den 10 december ceremonin hålls är ingen slump. Det är nämligen årsdagen för Alfred Nobels död.
Priset i fysik, kemi, medicin, litteratur och ekonomipriset till Alfred Nobels minne delas ut i Stockholm. Fredspriset däremot delas ut i Oslo. Anledningen till det är helt enkelt att det var vad som stod i Alfred Nobels testamente. Teorin är att man tror Nobel ansåg Norge som nation var mer engagerat i fredsarbete än Sverige under slutet på 1800-talet.
Klicka här för att följa oss på GoogleNobelpriset i fysik 2025: John Clarke, Michel H Devoret & John M. Martinis
John Clarke vid University of California, Berkeley, Michel H. Devoret vid de tre universiteten Yale, University of California, Santa Barbara och Google Quantum AI, Santa Barbara samt John M. Martinis vid University of California, Santa Barbara tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Detta för ”upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets”, enligt motiveringen.
”Kvantmekaniken tillåter att en partikel går rakt igenom en barriär, i en process som kallas tunnling. Så snart ett stort antal partiklar är inblandade brukar sådana kvantmekaniska effekter vara helt obetydliga. Pristagarnas experiment demonstrerade att kvant-mekanikens egenskaper ändå kan bli påtagliga även på makroskopisk skala”, skrivs det på deras hemsida.
Nobelpriset i kemi 2025: Susumu Kitagawa, Richard Robson & Omar M. Yaghi
Susumu Kitagawa är en japansk kemist som arbetar inom materialkemi vid universitetet i Kyoto, Japan.
Britten Richard Robson är forskare och kemist vid University of Melbourne, Australien.
Omar M. Yaghi är född i Amman, Jordanien och arbetar vid University of California, Berkeley, USA.
Tillsammans har de utvecklat ett metall-organiskt ramverk (MOF), något Nobelprisets hemsida redogör för.
”Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi tilldelas 2025 års Nobelpris eftersom de har utvecklat en ny form av molekylär arkitektur. I deras konstruktioner fungerar metalljoner som hörnstenar, som länkas samman med långa organiska (kolbaserade) molekyler”, skriver Nobelpriset i sin motivering och tillägger:
”Tillsammans formar metalljoner och molekyler regelbundna kristaller med stora hålrum i. Dessa porösa material kallas metallorganiska ramverk (MOF). Genom att variera byggstenarna i MOF:ar, kan kemister skräddarsy dem så att de kan fånga in och lagra olika ämnen. MOF:ar kan även driva kemiska reaktioner eller leda ström”.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell & Shimon Sakaguchi
De amerikanska biologerna, tillika immunologerna, Mary E. Brunkow och Fred Ramsdell samt den japanska immunologen och forskaren Shimon Sakaguchi tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025.
Brunkow jobbar till vardags på Institute for Systems Biology i Seattle, USA. Fred Ramsdell arbetar vid Sonoma Biotherapeutics i San Francisco och Shimon Sakaguchivid vid Osaka University i Japan.
Tillsammans har de upptäckt hur immunförsvaret hålls i schack.
”Kroppens kraftfulla immunförsvar måste regleras, annars kan det angripa våra egna organ. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för banbrytande upptäckter rörande perifer immuntolerans som hindrar immunförsvaret från att skada kroppen”, skriver Nobelpriset i sin motivering på hemsidan.
MISSA INTE: Nobelfesten 2025: Tid, tv-kanal, meny och gäster
Nobels fredspris 2025: María Corina Machado
María Corina Machado från Venezuela tilldelas fredspriset 2025. Machado har lett kampen för att demokrati ska råda i hemlandet, trots ständigt växande auktoritära krafter.
På Nobelprisets egen hemsida redogörs det för att hon har tidigare i livet studerat ingenjörskonst och finans och har under en kort period gjort karriär inom näringslivet. 1992 grundade hon Atenea Foundation som arbetar för gatubarn i Caracas.
”För hennes outtröttliga arbete för att främja demokratiska rättigheter för Venezuelas folk och för hennes kamp för en rättvis och fredlig övergång från diktatur till demokrati”, lyder prismotiveringen.
Nobelpriset i litteratur 2025: László Krasznahorkai
Den ungerske författaren László Krasznahorkai tilldelas Nobelpriset i litteratur 2025.
Priset meddelades av Svenska Akademien i oktober 2025 med motiveringen:
”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”.
Författaren själv var både glad och nervös efter att ha tilldelats Nobelpriset.
– Jag är väldigt glad. Jag är lugn och väldigt nervös samtidigt. Det här är första dagen i mitt liv som jag får ett Nobelpris, sa han till P1 Kultur.
Enligt SVT är Krasznahorkai förknippad med ”dystopiska och apokalyptiska teman, men också en särskild form av humor mitt i svärtan”.
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2025: Joel Mokyr, Philippe Aghion & Peter Howitt
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, även känt som bara Ekonomipriset. 2025 års pris tilldelas Joel Mokyr vid Northwestern University, Philippe Aghion vid Collège de France och INSEAD, Paris, Frankrike samt Peter Howitt vid Brown University, USA.
”För att ha förklarat innovationsdriven ekonomisk tillväxt”, står det i Kungliga Vetenskapsakadmiens motivering på Nobelprisets hemsida.
På Nobelprisets hemsida redogörs det för att den tekniska utvecklingen går snabbt och påverkar alla. När nya produkter, tillverkningssätt och metoder ersätter gamla läggs grunden för en stadig ekonomisk tillväxt vilket resulterar i förbättrad levnadsstandard, hälsa och livskvalitet för människor.
”Men så har det inte alltid sett ut – tvärtom har stagnation varit det normala under större delen av mänsklighetens historia. Trots att viktiga upptäckter skedde då och då, och ibland ledde till förbättrade livsvillkor och högre inkomster, dog tillväxten alltid ut efter en tid”.
