I Tidöavtalet slog regeringen och SD fast att en ”ny likvärdig skolpeng” ska införas. I ett första betänkande i somras föreslogs bland annat att kommunerna ska få göra ett avdrag på sex procent i skolpengen till friskolor. Det motiverades med att kommunerna har ett övergripande ansvar för skolverksamheten, och därmed högre kostnader.
Men det föreslagna ”friskoleavdraget” får underkänt av Moderaterna och Kristdemokraterna som saknar trovärdiga beräkningar, rapporterar Dagens Samhälle.
Klicka här för att följa oss på GoogleDet betyder inte att förslaget har kastats i papperskorgen, hävdar gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) i flera medier. Hon understryker att regeringen tvärtom är ”överens om att den statliga styrningen över skolans finansiering ska öka.” Hon kommenterar vidare:
”Liberalerna ser problemen med oordningen i friskolesystemet, om moderata riksdagsledamöter gör en annan analys riskerar svenska elever att bli förlorare.”
Samtidigt tycks regeringspartierna vara eniga om att det blir svårt, alternativt omöjligt, att lägga fram ett förslag före valet. Vad som också talar för det är att slutbetänkandet om skolpeng är beställt först till 1 november 2026.
