— Det här pekar på vikten av att de som drabbas får bra hjälp tidigt, säger Elisabet Wentz, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, med inriktning mot ätstörningar.
Enligt studien, publicerad i BMJ Medicine, hade personer med ätstörningsdiagnos sex gånger högre risk att drabbas av njursvikt och benskörhet än jämförbara personer utan ätstörning det första året efter diagnos.
Risken för hjärtsvikt och diabetes typ 1 och 2 var också förhöjd upp till fem år efter diagnosen.
Högre risk för suicid
Det är känt sedan tidigare att personer med ätstörningar har en ökad risk för en för tidig död och för vissa psykiatriska diagnoser som depression. Det bekräftas i studien. Tio år efter diagnos var risken för självmord nästan tre gånger högre än för personer utan ätstörning.
I studien, som bygger på journaler från 24 709 personer i Storbritannien med ätstörningsdiagnos, klassades omkring 60 procent ha en ospecifik ätstörning. Detta är en grupp som riskerar att missas enligt Elisabet Wentz.
— Ätstörningens svårighetsgrad kan variera över tid, från att exempelvis först uppfylla en anorexia nervosa-diagnos till att övergå i en lindrigare form som bedöms som ospecificerad ätstörning. De patienterna kan ha svårt att komma in i den specialiserade vården men det är viktigt att de får hjälp.
Kan bli frisk
Primärvården är viktig menar hon, eftersom det är där patienterna ofta har sin kontakt inledningsvis och under väntan på att få specialistvård.
Även forskarna bakom studien lyfter primärvårdens roll, inte minst för att följa upp patienter och de långsiktiga konsekvenserna.
— Det finns hjälp att få och många kan bli helt återställda. För bland annat bulimi och hetsätning kan KBT ha bra effekt, säger Elisabet Wentz.




