Elmarknaden förändras ständigt och märks oftast så fort räkningen dimper ner i brevlådan. Mer väderberoende elproduktion, ökade krav på stabilitet och ett allt tätare europeiskt samarbete sätter press på befintliga lösningar.
I takt med detta växer nu en diskussion om hur framtidens elpriser egentligen kommer att se ut, och vem som får betala i slutändan. Vad gäller egentligen?
Klicka här för att följa oss på Google
Sverige på väg in EU:s nya balanssystem
Den europeiska elmarknaden blir alltmer integrerad. För att hantera snabba svängningar i produktion och förbrukning, inte minst till följd av mer vind- och solkraft, har EU utvecklat gemensamma plattformar för balanshållning. En av dessa är MARI, som ska möjliggöra handel med stödtjänster över nationsgränserna.
Sverige förbereder sig nu för att ansluta till systemet. Tanken är att elnätet snabbare ska kunna balanseras genom att resurser i olika länder används där de behövs som mest, enligt Svenska kraftnät.
Tidsplan pressar svenska myndigheter
Ännu har Sverige inte kopplats upp mot MARI. Det har lett till en dragkamp mellan Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät. Myndigheten kräver att anslutningen ska vara klar senast i september 2026. Om tidsplanen inte hålls riskerar Svenska kraftnät ett vite på omkring 500 000 kronor per vecka, det rapporterar Börskollen.
Svenska kraftnät har å sin sida begärt mer tid och pekar på risker för driftsäkerheten om övergången sker för snabbt, utan tillräckliga anpassningar till svenska och nordiska förhållanden.
Tidigare reformer skapar oro
Skepsisen bottnar i tidigare erfarenheter. Införandet av EU-gemensamma metoder som flow-based-handel och den nordiska balansmarknaden mFRR EAM har enligt flera aktörer lett till kraftiga prisrörelser och större osäkerhet.
Resultatet har bland annat blivit stora prisskillnader mellan elområden och ökade svårigheter för företag att planera sina energikostnader. Kritiker menar att marknaden blivit mer instabil snarare än mer effektiv.
Industrin varnar för ökade kostnader
Särskilt industrin har slagit larm. Större elförbrukare uppger att kostnaderna för att balansera sin elanvändning har skjutit i höjden, framför allt i södra Sverige där elnätet redan är hårt belastat.
En analys från Energiföretagen visar att balanseringskostnaderna i vissa delar av landet har ökat med flera hundra procent. Dessa utgifter förs i slutändan vidare till kunderna, genom högre elpriser och dyrare avtal, enligt Börskollen.
Fler aktörer och mer spekulation
De nya marknadsmodellerna har också lockat många nya aktörer till balansmarknaden. Enligt kritiker drivs en del av dem främst av möjligheten att tjäna pengar på snabba prisrörelser, snarare än att bidra till faktisk flexibilitet i elsystemet.
Det har gjort marknaden mer spekulativ och förstärkt prisvolatiliteten, vilket ytterligare försvårar för både företag och hushåll att förutse sina elkostnader.
Regler som inte passar Norden
Svenska kraftnät har pekat på att de algoritmer som styr prissättningen i de nya systemen inte alltid fungerar väl under nordiska förhållanden. Det har bland annat lett till att stora volymer aktiveras i fel geografiska områden och till prisspiralen som inte speglar den faktiska situationen i elnätet.
Industriföreträdare efterlyser därför anpassade regler eller uppskov för Norden. De menar att dagens regelverk i hög grad är utformat för större kontinentala marknaden och missgynnar länder med glesare nät och färre elområden.
Något särskilt omdiskuterat är MARI:s pristak på 15 000 euro per megawattimme, som befaras kunna leda till mycket höga balanskostnader vid extrema prissvängningar.
Effektavgifter införs i hela landet
Samtidigt sker en annan stor förändring, denna gång på nationell nivå. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört effektavgifter, enligt Energimarknadsinspektionens beslut.
Nyheter24 har tidigare skrivit om effektavgifterna och avgifterna som inte bara baseras på hur mycket el som används, utan på hur mycket el som används på en och samma gång. Den som har höga effekttoppar får betala mer, medan den som kan sprida ut förbrukningen kan sänka sina kostnader.
Olika modeller hos nätbolagen
Hur effektavgiften utformas varierar mellan olika nätbolag. Generellt kommer elnätsavgiften att betstå av fyra delar:
- Fast avgift – grundkostnad för tillgång till elnätet.
- Kundspecifik avgift – kopplad till den enskilda anslutningen.
- Energiavgift – baserad på total elanvändning.
- Effektavgift – baserad på högsta samtidiga elanvändning.
Fram tills 2027 får nätbolagen tid att testa och justera sina modeller, därefter blir det permanent.
Så kan elkunderna påverkas
För hushåll och företag innebär förändringarna flera möjliga konsekvenser, enligt Börskollen, däribland högre och mer varierande kostnader, särskilt vid hög belastning. Större fokus på hur elen används och inte bara hur mycket. Svårare att förutse elräkningen på grund av ökad prisvolatilitet. Och till sist ökat värde av flexibilitet, där styrning av elanvändning kan ge ekonomiska fördelar.
Svåra begrepp
- "Balanshållning"
När elproduktion och elanvändning inte matchar i stunden. Då måste systemet snabbt ”rättas till” för att elnätet ska vara stabilt. - "Stödtjänster"
Resurser som kan hjälpa elsystemet att hålla balansen, till exempel genom att öka/minska produktion eller förbrukning när det behövs. - "Balansenergi"
Den el som faktiskt aktiveras från stödtjänster/reserver för att rätta en obalans. - "aFRR" och "mFRR"
Två typer av reserver som används för att återställa frekvens/balans. aFRR och mFRR aktiveras via gemensamma europeiska plattformar. - "MARI"
Europeisk plattform/marknadskoppling för utbyte av mFRR-balanseringsenergi mellan länder. - "PICASSO"
Europeisk plattform/marknadskoppling för utbyte av aFRR-balanseringsenergi mellan länder. - "TSO"Systemansvarig för stamnätet (i Sverige: Svenska kraftnät). Ansvarar för att elsystemet hålls i balans.
- "BSP" och "bud"
BSP = aktör som kan leverera balanstjänster. De lägger bud (erbjudanden) om vad de kan bidra med och till vilket pris. - "AOF" (aktiveringsoptimering)
Matchningsfunktionen som väljer vilka bud som ska aktiveras och tar hänsyn till kapacitet mellan områden. - "15-minuters tidsenhet"
Handel/avräkning kan ske i 15-minutersblock i stället för timme. Det kan göra priser och aktivering mer ”snabbrörliga”. - "Effektavgift" och "effekttariff"
Del av elnätsavgiften som påverkas av hur mycket el du använder samtidigt (hög samtidighet kan kosta mer).
Osäker framtid för elpriserna
Sammantaget står Sverige inför en period av stora omställningar när det kommer till el. Kraven på snabb EU-anpassning sammanfaller med nationella förändringar som påverkar hur el prissätts och används.
Även om Svenska kraftnät arbetar för nordiska anpassningar fattas de avgörande besluten på EU-nivå. Under tiden kvarstår osäkerheten kring hur de nya reglerna kommer att slå mot elpriser, konkurrenskraft och privatekonomi i Sverige.
