Många bor kvar tillsammans även efter att relationen tagit slut. Det kan verka praktiskt och tillfälligt, men kan bli dyrt, särskilt för sambor. När känslorna är starka är det lätt att skjuta upp juridiska frågor. Man fokuserar istället på barnens trygghet, ekonomisk stabilitet eller brist på andra alternativ.
Men medan man bor kvar i samma hem fortsätter reglerna att gälla, ofta utan att båda förstår konsekvenserna. Den som betalar mest, tar störst ansvar eller håller ekonomin igång kan få en oväntad kostnad senare. Då kan det vara för sent att ändra något.

Många par bor kvar – trots att relationen är över
Att bo kvar tillsammans efter en separation är långt ifrån ovanligt. Enligt siffror från Mäklarsamfundet bodde 19 procent av de som separerade mellan 2021 och 2024 kvar tillsammans i tre till sex månader. Ytterligare 17 procent fortsatte att dela bostad i över ett helt år, enligt Familjens Jurist.
Under den tiden lever många vidare som om relationen fortfarande pågår, räkningar betalas gemensamt, konton delas och ekonomiska beslut fattas utan tydliga gränser. Men juridiskt kan situationen vara helt annorlunda, särskilt för sambor.

Sambofällan många svenskar missar
Till skillnad från gifta par, där en ansökan om äktenskapsskillnad markerar en tydlig brytpunkt, upphör ett samboförhållande normalt först när parterna flyttar isär. Det innebär att den som fortsätter bo kvar tillsammans, även efter att relationen är slut, fortfarande kan betraktas som sambo i lagens mening.
– Vanligtvis upphör ett samboförhållande först när man flyttar isär så om man fortsätter bo ihop av exempelvis familje- eller ekonomiska skäl behöver man få till en bodelning. Ska man inte längre räknas som sambor behöver boendet tydligt tillhöra en person, antingen på hyreskontraktet eller bolånet, säger Bianca Rönngren, jurist hos Familjens Jurist och forskare inom relationsrätt vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande Nyheter24 har tagit del av.
Utan en sådan tydlighet riskerar gränsen mellan gemensamt och privat att suddas ut, med ekonomiska konflikter som följd.

Den som betalar mest kan bli förlorare
En fortsatt gemensam vardag kan också skapa en obalans mellan parterna. Den som har högre inkomst eller bättre ekonomiska förutsättningar tar ofta mer ansvar, som att betala fler räkningar, står på avtal eller har tillgång till konton. Men det betyder inte nödvändigtvis att personen står starkare juridiskt.
– När sambor har avslutat relationen men fortsätter bo kvar tillsammans uppstår ofta en juridisk gråzon. Relationen är över, men enligt lagen betraktas man fortfarande som sambor, vilket gör att många frågor lämnas öppna, fortsätter Rönngren.
Hon varnar för att detta kan leda till en tyst maktförskjutning, där beslut fattas utan gemensamma ramar, något som i efterhand kan bli mycket svårt att reda ut.
– Det är sällan något som sker medvetet, men när ramarna saknas kan det snabbt uppstå en maktförskjutning, som senare blir svår att reda ut juridiskt, säger hon.

Att vänta kan bli dyrt i längden
Ju längre en separation drar ut på tiden utan bodelning, desto större blir risken för oklarheter kring tillgångar, skulder och värderingar. Det kan också bli svårt att avgöra vad som hör till tiden före respektive efter separationen, något som i sin tur kan få stor betydelse när uppbrotten väl ska slutföras.
Större ekonomiska beslut under tiden, som nya lån, uttag eller försäljningar, kan dessutom påverka utfallet i en framtida bodelning. Även till synes rimliga beslut kan i efterhand ifrågasättas.

Det kan förebygga konflikt
Det som ofta saknas är inte självaste viljan, utan kunskap. Regelverket skiljer sig tydligt mellan gifta och sambor, och felaktiga antaganden om vad som gäller kan bli dyrt. Tidig juridisk rådgivning kan därför varaavgörande, inte för att skapa bråk, utan för att undvika den.
För den som står mitt i en separation kan det kännas skönt att skjuta på svåra beslut. Men när det gäller samboförhållanden är det ofta just väntan som gör att den som tagit mest ansvar också blir den som förlorar mest.





.jpg)