Allt fler äldre med hemtjänst får inte längre hjälp med att personalen går till butiken och handlar. I stället ska inköpen göras online – så kallade digitala inköp.
Enligt en kartläggning från Sveriges Radio har minst 120 kommuner slutat med fysiska butiksinköp inom hemtjänsten. 228 av 290 kommuner har svarat på SR:s enkät och utvecklingen har gått snabbt de senaste fem åren.
Klicka här för att följa oss på Google
"Det blev så väldigt högt tempo"
Men förändringen kan bli tuff – särskilt för äldre som har svårt med teknik, syn eller stress.
För P4 Värmland berättar "Johan", som är i 85-årsåldern och bor i Kils kommun, att han inte klarade omställningen. Han har dålig syn och upplever att beställningen blev för stressig trots att han fick längre tid på sig.
– Det blev så väldigt högt tempo. Det blev omöjligt för mig att hantera den saken, säger han i inslaget.
Till slut tackade han nej till digitala inköp och har i stället löst vardagen på annat sätt.
– Jag har en god vän som hjälper mig, och så handlar han och sen äter vi lunch tillsammans, säger Johan, som egentligen heter något annat.
Därför införs digitala inköp i hemtjänsten
Bakgrunden är en hemtjänst som pressas av bemanningsproblem.
För P4 Värmland beskriver Eva Sahlén, samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), förändringen som en effektiviseringsåtgärd, där personalens tid ska räcka till fler omsorgsinsatser.
.jpg)
Kopplingen till BankID – och varför det kan bli ännu svårare
Här finns också en tydlig koppling till något Nyheter24 tidigare rapporterat om: när hemtjänstens inköp flyttar online kan BankID-krav i betalsteget skapa problem – både för kommuner och äldre.
Vi har tidigare rapporterat om en regelkrock där vissa kommuner inte tillåter att BankID blir ett krav, samtidigt som vissa betalflöden hos matleverantörer kan kräva BankID. I ett exempel i Halmstad fick kommunen byta leverantör efter att identifiering med BankID blivit obligatoriskt vid köp, kopplat till en betallag som trädde i kraft 1 januari 2023.
För de äldre kan det här bli ytterligare ett hinder. Nyheter24 har också lyft att många äldre saknar e-legitimation: enligt Internetstiftelsen saknar 25 procent av svenskar över 65 år e-legitimation – och bland personer över 75 år är siffran 44 procent.
