Många väljer att leva som sambo i dag. Samtidigt skiljer sig lagen fortfarande åt jämfört med gifta par, särskilt när det gäller arv.
Nu ligger nya regler på bordet som kan förändra hur arv hanteras, för många kan det innebära nya möjligheter, men också nya saker att hålla koll på. För om man har gått bort – så finns det ingen återvändo.
Klicka här för att följa oss på GoogleHur kan du påverkas om du som lever som sambo och kanske till och med har barn?
Nya regler för arv och testamente 1 januari 2027
1,6 miljoner svenskar levde som sambor i Sverige under 2023, enligt statistik som bland annat SVT Nyheter rapporterat om. I takt med att det blir så mycket vanligare har regeringen därför föreslagit nya regler i ärvdabalken, med mål att anpassa lagen till dagens familjebildningar, ett digitaliserat samhälle och ökade krav på rättssäkerhet.
I dag ärver sambor i regel inte varandra. Problemet? Det kan leda till svåra situationer för den som blir kvar om den ena mot förmodan skulle avlida. Det som kan ändras är att gemensamma barns rätt till arv i vissa fall ska kunna skjutas upp, omvandlas till efterarv, så att den efterlevande sambon kan få bo kvar och få en mer stabil ekonomi.
Barn ska även kunna avstå från att ta ut sitt arv direkt och istället få rätt till efterarv när den efterlevande sambon avlider. Det skulle göra reglerna mer lika dem som i dag gäller för makar, något vi tidigare rapporterat om.
Så kan sambor påverkas av nya regler för arv och testamente
Sambor kan behöva tänka om kring både arv och testamente om förslaget blir verklighet. Men vad det faktiskt skulle innebära i praktiken är inte helt självklart.
– I dag har sambor inte rätt att ärva varandra enligt lag, detta förändras inte om förslagen i betänkandet blir verklighet, säger Catarina Potila, rättslig expert på Skatteverket, till Nyheter24.
Sambor kan istället skriva ett testamente för att bestämma vem som ska ärva. Men även då finns begränsningar, speciellt om det finns barn i bilden.
– Om samborna har barn kan samborna däremot inte skydda varandra fullt ut genom ett testamente eftersom både gemensamma barn och särkullbarn (barn till en av samborna) har rätt till sin laglott, fortsätter hon.
Det betyder att barn kan begära att få ut sin laglott direkt efter att en förälder har gått bort.
– Om en sambo genom ett testamente exempelvis har fogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge (barn och barnbarn) inte kan få ut sin laglott så kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet, betonar hon.
Vad gäller för gemensamma barn?
Ett av förslagen i utredningen handlar om att ge sambor större möjlighet att bestämma över arvet när det gäller gemensamma barn.
– Sambor kommer att kunna förfoga över gemensamma barns laglott i sitt testamente. Ett särkullbarns rätt förändras däremot inte, fortsätter Catarina Potila.
Om förslaget går igenom kan det i praktiken innebära att gemensamma barn får vänta längre på sitt arv.
– Om det går igenom och samborna förfogat över ett gemensamt barns hela arvslott i sitt testamente så får det gemensamma barnet vänta på att få ut sitt arv till dess att den efterlevande sambon dör.
Det betyder också att barnet inte längre kan kräva ut sin laglott direkt.
– Ett gemensamt barn kommer alltså inte längre att kunna begära jämkning av ett testamente och på det sättet få ut sin laglott direkt, fortsätter hon vidare.
Så kan arvingar påverkas
En annan förändring handlar om möjligheten för arvingar att frivilligt avstå sitt arv. I dag kan den först avlidne sambons arvingar inte skjuta upp arvet till förmån för den efterlevande sambon. Men det kan ändras.
– I dag kan den först avlidne sambons arvingar inte avstå sitt arv till förmån för den efterlevande sambon och bli efterarvingar som får ut sitt arv först när den efterlevande sambon dör, säger hon och tillägger:
– Om förslaget i betänkandet går igenom så kommer dock detta att förändras. Den först avlidne sambons arvingar kommer då att frivilligt kunna avstå sitt arv till förmån för den efterlevande sambon.
Isåfall blir arvingarna efterarvingar och får sin del först senare.
– Arvingarna kommer då att bli efterarvingar med rätt att få ut sitt arv vid den efterlevande sambons död.
Kan minska risken att behöva sälja bostaden
En konsekvens av dagens regler är att efterlevande sambor ibland tvingas sälja bostad eller bohag för att kunna betala ut barnens arv. I utredningen lyfts just detta som ett problem.
– En efterlevande sambo kan behöva sälja den gemensamma bostaden eller bohaget för att kunna lösa ut barnen och deras rätt till laglott.
Förslagen syftar därför till att stärka skyddet för den efterlevande sambon.
Viktigt att inte tro att skyddet är automatiskt
Samtidigt betonar Skatteverket att sambor inte automatiskt får ett starkare skydd, även om reglerna skulle ändras. De förändringar som föreslås gäller främst möjligheter i samband med testamente eller frivilliga beslut från arvingar.
– Förslagen som finns är en utökad möjlighet i samband med att samborna upprättar ett testamente eller en frivillig lösning på arvingarnas eget initiativ som de kan göra först när en av samborna avlider.
Då kan du behöva en jurist
Skatteverket ger inte råd om hur privatpersoner ska planera sitt arv. Men den som är osäker kan behöva ta hjälp av expertis.
– Om samborna inte själva känner till vad som gäller och om de bör vidta åtgärder för att skydda varandra eller vilka möjligheter som är lämpliga för just dem så behöver de ta hjälp av till exempel en jurist eller advokat som har kunskaper inom ekonomisk familjerätt, avslutar Catarina Potila.
Arvsreglerna kan träda i kraft den 1 januari 2027.
