I den svenska tarmfloran finns tusentals arter och varje person har i snitt strax över 400. När vissa av dessa påverkas kan det rubba balansen.
Nu har svenska forskare genom att kombinera resultat från avföringsprover med data om antibiotikaförskrivning kunnat se att vissa typer verkar påverka tarmfloran mer än andra. Det visar sig att antibiotikaanvändning upp till åtta år tidigare kan lämna spår i bakteriefloran.
Tre värstingar
De antibiotika som påverkade tarmfloran mest var klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin.
— De två första är välkända skurkar i den här branschen men flukloxallin som används vid bland annat hudinfektioner var en nyhet, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av studieförfattarna.
Däremot tycks inte den vanligaste typen av penicillin påverka tarmfloran så mycket.
— Den verkar ganska snäll mot tarmens bakterier och gav marginell och snabbt övergående påverkan, säger Tove Fall.
Totalt inkluderades 14 979 vuxna personer i Sverige i studien, som publicerats i Nature Medicine. Forskarna analyserade tarmfloran via avföringsprover och jämförde dem som haft antibiotikabehandling med dem som inte haft.

Viktigt ta kuren
I Sverige har vi en restriktiv användning av antibiotika, inte minst på grund av risken för resistens. Tove Fall är tydlig med att den som får antibiotika förskrivet av läkare behöver det.
— Ingen ska avstå antibiotikabehandling på grund av detta men det kan vara bra att känna till. Det kan också vara en vägledning när man tar fram nya rekommendationer i de fall man har möjlighet att välja mellan olika sorter, säger hon.
Att bygga upp en bra tarmflora är inte helt enkelt. Att äta varierat är en viktig aspekt.
— Bakterierna i tarmen utgör ett känsligt ekosystem, det kan ta tid innan det återhämtat sig om balansen rubbas, säger Tove Fall.




