Det tog flera år innan EU på allvar märkte av den stora flyktingvågen efter att Syrienkriget bröt ut 2011. Först 2015 nådde asylansökningarna i EU sin kulmen.
— Så kan det ju bli nu också. Men det kan också gå fortare, eller långsammare, säger Bernd Parusel, forskare och migrationsexpert vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Klicka här för att följa oss på GoogleOm den iranska regimen tar ett ännu hårdare grepp om landet, mot oppositionella och mot minoriteter, lär många fly.
— Då finns risk för en större flyktingsituation. Iran är ett stort land. Syrien har runt 26 miljoner invånare och Iran över 90 miljoner. Om en liknande andel skulle börja fly som under Syrienkriget handlar det om flera miljoner människor.
Grannländerna viktiga
Hur situationen då utvecklas i Europa beror enligt Parusel på hur Irans grannländer agerar, och vilka levnadsvillkor som finns för flyktingar där. Men situationen i regionen är instabil.
— Det finns redan stora flyktingpopulationer där. Deras vilja och möjlighet att ta emot ett ytterligare stort antal personer från Iran är begränsad.
Det är svårt för iranier att ta sig till EU, bland annat av visumskäl, samtidigt som de flesta EU-länder har stramat åt asylpolitiken.
— Om det blir en ny stor flyktingkris i Iran som också berör EU så tror jag inte att EU är förberett på det.
EU:s handlingsalternativ
EU samarbetar med länder i både Mellanöstern och Nordafrika där länderna, i utbyte mot EU-stöd, begränsar migrationsflödena.
— Det verkar ganska sannolikt att man, om det blir en stor flyktingkris, ökar stödet till olika relevanta länder kring migrationsrutterna så att de ser till att människor inte rör sig vidare.
EU skulle också kunna öka stödet till hjälporganisationer, ta emot kvotflyktingar eller aktivera massflyktsdirektivet – som för de som flyr kriget i Ukraina. De får tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i alla EU-länder.
— Just nu ser jag inte att den politiska viljan för det finns.
Kan EU vägra ett flyktingmottagande från Iran?
— Rent juridiskt, så länge människor inte befinner sig vid en EU-gräns, finns inget krav på att EU måste ta emot människor och pröva deras asylskäl. Sedan kan det finnas ett moraliskt och politiskt tryck att ändå göra något.
— Det kan vara påtryckningar, exempelvis om ett viktigt land som Turkiet säger att ”vi kan inte hantera alla dessa människor, en del måste få resa vidare".
