Att samla in koldioxid från skorstenen och sedan lagra den under jord har pekats ut som en viktig pusselbit för att bromsa den globala uppvärmningen, och även för Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till 2045.
Det är inte tillåtet att lagra koldioxid på land i dag, därför har myndigheten SGU i ett regeringsuppdrag undersökt ett område i Östersjön sydöst om Gotland, och söder om Skåne.
Klicka här för att följa oss på Google
SGU beräknar att mer än 5 miljoner ton koldioxid per år skulle kunna lagras på de två platserna tillsammans. Det kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på 47,5 miljoner ton under 2024.
— Det skulle motsvara i stort sett vad Sveriges sjöfart släpper ut på ett år. Fördelningen skulle i så fall kunna bli en lite mindre del utanför Skåne och en större del i sydöstra Östersjön, säger Sofie Lindström, statsgeolog och projektledare.
Koldioxiden sprider sig i den porösa bergarten för att under hundratals år reagera med den och så småningom mineraliseras. Ovanför de här områdena finns tätare bergarter, som håller molekylerna på plats.
Två förslag föll
Under SGU:s arbete har nya borrkärnor tagits, utanför Trelleborg och på södra Gotland, och undersökningar har gjorts med fartyg i områdena. Det har kombinerats med äldre data.
I det stora området utanför Gotland har tre olika platser undersökts. Två av dem har fallit bort.
— Det är normalt att man ibland hittar saker som inte är så bra som man trodde från början, säger Sofie Lindström.
Den tredje – som kallas Faluddensandstenen – verkar fungera. Där borde 300 miljoner ton koldioxid kunna pumpas ned fördelat på 30 år.
— Den är en mycket god reservoarbergart, säger Lindström.
Simuleringar av området i Sydvästra Östersjön pekar på att det området kan lagra mer än 100 miljoner ton koldioxid under samma tidsperiod.
Mer tester behövs
Fortfarande är det en lång väg att gå. SGU behöver komplettera med fler undersökningar. Därefter måste bolag som vill lagra koldioxid ansöka, godkännas och bygga infrastrukturen – borra hål i havsbotten och se till att koldioxiden leds dit från fartyg eller möjligtvis land.
— Jag skulle tippa på att det tar minst tio år, säger Lindström.
