Allt fler kvinnor behandlas för klimakteriebesvär, samtidigt saknas det i perioder tillgång till hormonläkemedel. Exempelvis har plåster och sprej med östrogen restnoterats.
Eftersom Läkemedelsverket varken har egen tillverkning eller lager av läkemedel, kan de bara föra dialog med bolagen och försöka följa prognoserna, enligt Maria Wanrud, gruppchef och utredare på myndigheten.
— Vi har ju ingen möjlighet att kräva att de ska leverera till Sverige, utan det är de själva som bestämmer, så vi har inte någon direkt makt att påverka det, säger hon.
”Upprepade bristsituationer”
Enligt myndigheten har efterfrågan på hormonläkemedel gått upp, både i Sverige och globalt, och man ser en ökad konkurrens om läkemedlen på de utländska marknaderna, vilket tros ha bidragit till situationen.
— De sista åren har vi haft upprepade bristsituationer med de olika plåster som finns för klimakteriebehandling. I nuläget är fyra av fem styrkor av plåstret Estradot tillgängliga medan en är restanmäld, så det är positivt, men vi vet ju inte hur det kommer att se ut framöver, säger Maria Wanrud.
Ministern: ”Problematiskt”
Regeringen kallar nu till sig Läkemedelsverket samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för att få en bild av hur bristlägena uppkommer och få svar på vad som ytterligare kan göras, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD).
Ministern beskriver läget som ”djupt problematiskt” och pekar på att kvinnor riskerar försämrad livskvalitet om de inte får rätt behandling.
— Vi har sett en återkommande och allvarlig bristsituation när det gäller hormonläkemedel till kvinnor som har klimakteriebesvär. Det handlar om hundratusentals kvinnor i Sverige som förlitar sig på de här läkemedlen för att få en fungerande vardag.
