Höstens val innebär ett extra tryck både på Säpo och polisen. Än så länge ser man inga konkreta hot kopplade till valet, men man utesluter inte att incidenter, som kan vara allvarliga, kan komma att ske.
— Det som framstår som det största hotet mot förtroendevalda och centrala statsledningen är ensamagerande individer, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen på Säpo.
Det är ett hot som Säpo lyft under en längre tid. Ensamma gärningsmän kan vara svåra att upptäcka och kan också gå snabbt från ord till handling. Psykisk ohälsa komplicerar ytterligare.
”Mer än livvakter”
Hur Säpo arbetar för att skydda ministrar och partiledare går man inte in på mer än i allmänna ordalag.
— Vi har specifika skyddsåtgärder som vidtas, mer än livvakter. Bland annat olika tekniska lösningar, säger Anna, Säpos kommenderingschef för valet, som framträder utan efternamn.
Även inhemska våldsbejakande extremister brukar bli mer aktiva under valår. Men i de kretsarna riktar man sig mer mot meningsmotståndare, enligt Säpo.
Polisen har redan sett hur "det börjar röra på sig", och har en förberedelse för ordningsstörningar på gator och torg.
— Vi vet att antalet opinionsyttringar, hot och hat mot personvalda, det går upp under ett valår, säger Marie Borg, polisens kommenderingschef för valet.
Under förra valåret 2022 uppstod extrema situationer när flera städer drabbades av de så kallade påskupploppen. Efteråt fick polisen kritik för att man inte var tillräckligt förberedd, trots att det fanns underrättelser om risken för våld.
Utbildat fler
Sedan dess har polisen utbildat fler i det som på polisspråk förkortas SPT, särskild polistaktik, som används för att upprätthålla ordning och säkerhet i samband med folksamlingar.
På regionala driftscenter följer man även allt från allmänna sammankomster till brott mot samhällsviktig verksamhet.
— Det gör att vi kan värdera och agera på information mycket tidigare, säger Marie Borg.

Intresset från främmande makt för att störa valet bedöms samtidigt som begränsat, enligt Säpo.
— Det vi vet om främmande makt såhär långt är att man inte särskilt prioriterar att påverka det svenska valet, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
Men det finns frågor som till exempel Ryssland skulle kunna vilja förstora och utnyttja, bland annat Ukrainastödet, Nato och migration.
— Man är opportunister, får man ett tillfälle kan man komma att göra det, säger Björnsdotter Paasikivi.




