Det råder ett skarpt läge i omvärlden just nu. Oroligheterna i Mellanöstern kan nämligen få konsekvenser långt bortom Sveriges bensin och diesel.
Nu varnar branschorganisationen IKEM för att kriget även riskerar slå mot plast och andra kritiska råvaror. Det kan i längden drabba både sjukvård, vattenförsörjningen och hushåll.
Risk för plastbrist – kan slå mot svenska hushåll
Det är lätt att tänka på plast som något som främst finns i påsar, förpackningar och prylar i hemmet.
Men enligt IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, är läget betydligt bredare än så, och priserna på flera typer av plastråvara har redan ökat kraftigt.
– Vi ser kraftiga prisökningar på mellan 40 och 70 procent, beroende på typ av plastråvara. I vissa fall rör det sig om historiskt höga nivåer. Produktionen av plastprodukter rullar fortfarande, men risken för störningar ökar ju längre osäkerheten består, säger Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM, i ett pressmeddelande.
Än så länge rullar alltså produktionen vidare. Men stigande energi- och logistikkostnader, osäkra leveranser och svårigheter gör att läget blir allt mer ansträngt.
Påverkar inte bara Sveriges plastpåsar
Det som gör varningen särskilt allvarlig är att plast och kemikalier används mer i samhället än vad många kanske tror.
Kemiindustrin är en strategiskt viktig basindustri i Sverige, eftersom de flesta varor som tillverkas i något led är beroende av kemikalier. Svensk kemiindustri är starkt beroende av importerade råvaror som nafta, etan och propan. Det betyder att den är sårbar för geopolitiska störningar, enligt Tillväxtverket.
Det är här hushållen kommer in i bilden.
För om råvarubristen förvärras kan det inte bara påverka industrin, utan även sådant som matförpackningar, medicintekniska produkter och kemikalier som används för vattenrening.
Kan slå mot sjukvård och rent vatten
IKEM pekar särskilt ut råvaror som ammoniak, helium och nafta som områden där osäkerheten ökar. De används bland annat i gödselproduktion, sjukvårdens magnetkameror och som grund för plast, förpackningar och industrikomponenter.
Ammoniak används industriellt vid tillverkning av bland annat konstgödsel, fibrer, plast och nylon, enligt Naturvårdsverket.
Utan ämnena fungerar inte sjukvården, rent vatten, matproduktionen eller industrin. Enligt IKEM har man länge pratat om viktiga mineraler och energiberedskap – men Sverige måste nu börja prata mer om beredskap.
Uppmaningen: Se över detta redan nu
IKEM uppmanar därför nu samhällsviktiga verksamheter att agera innan läget eventuellt förvärras.
– Vi uppmanar aktörer inom till exempel sjukvård, vattenförsörjning och livsmedel att redan nu ta fram planer för hur de ska agera om situationen förvärras. Det handlar om att säkra leveranser, se över lager och identifiera kritiska beroenden, säger Annika Holmberg, som nyligen började som ansvarig för beredskap och handel på IKEM, i samma pressmeddelande.
Nyheter24 har frågat IKEM vad svenska myndigheter och företag borde ha gjort redan innan den här situationen uppstod – och vad som behöver göras nu.
– Framåt handlar det om två saker. Dels att samhällsviktiga verksamheter behöver ha bättre beredskap – till exempel genom att se över lager, leverantörskedjor och alternativa lösningar.
– Dels behöver Sverige och EU minska sårbarheten genom att stärka den egna produktionen och skapa bättre förutsättningar för industrin att investera här. Det handlar om snabbare tillståndsprocesser, stabil energiförsörjning och långsiktiga spelregler, säger Annika Holmberg, expert på beredskap och handel på IKEM.
Vilka produkter kan påverkas?
Exakt vilka produkter som kan påverkas först är ännu för tidigt att säga, enligt IKEM.
– Generellt handlar det om vanliga plastråvaror som används brett – till exempel i förpackningar, hushållsprodukter, byggmaterial och fordonskomponenter, säger Henrik Oxvall, expert på plastfrågor IKEM, i en intervju med Nyheter24.
Han fortsätter:
– Eftersom de används i så många led kan störningar få en bred påverkan. Det gäller också produkter där plast är en förutsättning, till exempel inom livsmedel och sjukvård.
Så kan svenska hushåll påverkas
- Vissa vardagsvaror kan bli dyrare eller ta längre tid att få hem om tillgången på plast och plastkomponenter störs.
- Mat och dryck kan påverkas indirekt, eftersom plast används i material och förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel.
- Vårdprodukter och skyddsutrustning kan bli svårare att få fram vid större störningar.
- Elektronik och vissa hushållsprodukter kan påverkas, eftersom plast ingår i centrala komponenter och försörjningskedjorna är känsliga.
Källa: MSB & Livsmedelsverket
"Inte en tillfällig störning"
Sverige är starkt beroende av omvärlden. Enligt SCB är Sverige, som en liten öppen ekonomi, beroende av handel med andra länder och importerar sådant vi inte själva producerar.
Den nuvarande situationen är därför ett tecken på en större sårbarhet.
– Det här är inte en tillfällig störning – det är ett tecken på en mer osäker värld, avslutar Jakob Tellgren, vd för IKEM, i pressmeddelandet.
För hushållen innebär varningen inte att man ska börja hamstra plastprodukter. Men om osäkerheten fortsätter kan konsekvensen bli högre priser, längre leveranstider och påverkan på sådant som många tar för givet i vardagen – från livsmedel och förpackningar till vård och rent vatten.
