Att hjälpa ett barn ekonomiskt kan kännas som en självklarhet. Kanske handlar det om pengar till ett körkort, bostad eller ett tillskott om livet plötsligt blir dyrt.
Men en gåva som först är tänkt som omtanke kan långt senare bli något helt annat. Enligt Per Bergmark, jurist på Familjens Jurist, är det just här många familjer gör samma misstag.
Vanliga missen kan skapa storbråk i familjen
För många börjar problemet långt innan någon i familjen har gått bort.
– Man har ofta en tanke om att "det löser sig" och att man inte orkar att tänka på de följder som en gåva kan medföra och undviker att reglera dessa. Tyvärr löser sig sällan dessa typer av frågor av sig självt, än svårare blir det om det har gått 20 år sedan gåvan och att gåvogivaren avlidit. Det är en grogrund för konflikt inom familjen, säger Per Bergmark i en intervju med Nyheter24.
Det som känns harmlöst först kan bli betydligt svårare senare. Speciellt om det finns flera barn och bara ett av dem har fått pengar.
När familjer inte har varit tydliga från början blir gåvan lätt något som tolkas olika i efterhand. Var det en ren gåva? Skulle den räknas av senare? Visste alla om den? Där börjar ofta bråket.
När gåvan kommer fram först efter ett dödsfall
Det är inte alltid själva summan som skapar störst konflikt. I många fall är det i stället ovissheten som ställer till mest skada, enligt juristen.
– Det är viktigt att man tänker på att när en förälder avlider så är det en mycket känsligt och krisartad situation för de anhöriga. Det medför att även små missförstånd eller oförrätter kan leda till mycket stora problem varför det är väldigt viktigt att göra det hela ordentligt och tänka efter. Just upplevd orättvisa, särskild ekonomisk sådan, är en mycket vanlig start för stor konflikt, säger han.
Om gåvan inte varit känd i familjen kan läget snabbt bli ännu mer infekterat.
– Ibland kan det vara så enkelt att övriga barn inte visste om att ett av deras syskon erhöll en gåva för flera år sedan. Bara chocken/nyheten i den svåra situationen leder ofta till att övriga känner sig förfördelade, börjar ifrågasätta om ytterligare gåvor har utgivits etc. Det skapar en osäker situation där man misstänkliggör varandra och känner sig svikna av varandra, fortsätter Per Bergmark.
Här kan den juridiska delen bli viktig på riktigt.
Gåvan kan räknas som förskott på arv
Huvudregeln i svensk rätt är att det en förälder ger till sitt barn under sin livstid ska räknas som förskott på arv, om inget annat har bestämts. Det framgår av 6 kap. 1 § ärvdabalken. Vanliga, rimliga gåvor ska inte räknas av på arvet.
Det betyder att en gåva flera år tidigare kan få betydelse först den dag ett arv ska fördelas. Och det är just därför Per Bergmark menar att familjer behöver vara tydliga redan när pengarna lämnas över.
– Ett misstag är att man inte upprättar ett dokument, alltså ett gåvobrev. I en sådan handling kan man föreskriva villkor om enskild egendom vilket är ett mycket bra skydd för mottagaren. Dessutom bör man i dessa handlingar också tänka på följdeffekterna av att till exempel ett av flera barn får en gåva, säger Per Bergmark.
Han fortsätter:
– Man kan ange eller beräkna om det inte ska vara förskott på arv, gåvor från förälder till barn räknas som utgångspunkt som förskott på arv, och då hur mycket samt hur detta ska hanteras vid kommande arv. Dokumentationen i ett gåvobrev brukar leda till bättre förståelse och klarhet i vad man avsåg och undanröjer på så sätt grund för konflikt, även om det naturligtvis aldrig går att utesluta.
Gåvobrevet kan få större betydelse än många tror
Ett gåvobrev kan alltså göra mer än att bara visa att pengar har getts bort. Det kan också klargöra hur gåvan ska behandlas längre fram. Egendom kan, enligt Skatteverket, bli en enskild egendom om det står i gåvohandlingen att gåvan ska vara det.
Frågan är alltså större än bara vem som fick pengar först. I praktiken handlar det om att minska risken för att barn eller syskon flera år senare ska behöva tolka vad en avliden förälder "egentligen menade".
Juristens råd: Tydlighet slår tystnad
Enligt Per Bergmark kan det i vissa familjer vara klokt att låta fler få veta hur man har tänkt.
– Det kan också vara värt att fundera över om man ska inkludera alla barnen. Transparens i dessa situationer behöver inte vara dåligt, säger han och tillägger:
– Det är inte något som krävs men man ska veta att frågetecken man inte tar upp vid gåvotillfället har en tendens att uppstå efter dödsfall. Dessutom har det ofta gått lång tid och det finns inte en gåvogivare kvar i livet att reda ut frågetecknen. Det är inte svårt att förstå att detta ofta leder till slitningar i familjen.
Att ge ett barn pengar behöver alltså inte leda till konflikt.
Men om inget skrivs ner, ingen vet vad som gäller och olika barn lämnas att tolka samma gåva på olika sätt, då kan en välmenad hjälp i dag bli startskottet för ett familjebråk långt senare.
