Svenska somrar väntas bli både varmare och torrare. Nu visar ny forskning från SMHI och Lunds universitet att jordbrukets behov av bevattning kan öka kraftigt – särskilt i södra och sydöstra Sverige.
Det kan i sin tur leda till en tuffare kamp om vattnet.
Jordbruket kan behöva mycket mer vatten
I dag är Sverige inte ett land där jordbruket i någon större utsträckning är beroende av bevattning. Enligt SMHI står bevattning i dag för omkring tre procent av Sveriges vattenförbrukning.
Men det kan förändras.
SMHI:s nya beräkningar visar att bevattningsbehovet i svenskt jordbruk kan öka med mellan 58 och 116 procent mot slutet av seklet, jämfört med dagens behov. Det innebär att lantbrukets vattenbehov i vissa scenarier alltså kan mer än fördubblas.
SMHI: Sydöstra Sverige drabbas hårdast
Det är framför allt södra och sydöstra Sverige som pekas ut som särskilt utsatta områden.
Enligt SMHI väntas växtsäsongen börja tidigare i hela landet, men förändringen blir störst i södra och sydöstra Sverige. Där kan säsongen starta upp till två veckor tidigare än i dag.
Samtidigt väntas grödorna få fler dagar då regnet inte räcker till. I sydöstra Sverige kan det handla om 10 till 35 fler dagar med vattenunderskott.
Mer regn – men ändå större risk för torka
Det kan låta motsägelsefullt, men framtiden kan bjuda på både mer regn och fler torra perioder.
Förklaringen är att nederbörden väntas bli mer ojämn. Regnet kan falla kraftigare när det väl kommer – men med längre torra perioder däremellan. Det gör att vattnet inte alltid finns där när grödorna behöver det som mest.
Hugo Rudebeck, doktorand vid SMHI:s forskningsavdelning för hydrologi och vid LTH, säger i SMHI:s pressmeddelande att ett år som tidigare räknats som torrt kan bli betydligt vanligare i framtiden.
Så mycket vatten kan krävas
Enligt studien kan det genomsnittliga årliga bevattningsbehovet i Sverige hamna på mellan 900 och 1 200 miljoner kubikmeter vatten i slutet av seklet. Den högre siffran motsvarar mer än hälften av Sveriges nuvarande totala vattenanvändning.
Dammar kan bli en viktig lösning
SMHI pekar på att klimatanpassning kommer att bli nödvändigt. Ett exempel är dammar där vatten kan sparas under blötare perioder, för att sedan användas när det blir torrare.
Men det räcker inte bara med tekniska lösningar. Enligt Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI, krävs också bättre sätt att fördela vattnet mellan olika behov i samhället.
Därför kan det märkas även för dig
Om jordbruket behöver mer vatten kan det i förlängningen påverka fler än lantbrukarna själva.
Vattenbrist kan enligt Jordbruksverket påverka både djurhållning och bevattning, beroende på om bristen gäller ytvatten, grundvatten eller markvatten.
För konsumenter kan det på sikt handla om hur svenska livsmedel produceras, hur lantbruket klarar torra somrar – och hur vatten ska räcka till när flera delar av samhället behöver mer samtidigt.
