Nya lönekravet 2027 – kan ge dig mer pengar

EU:s lönetransparensdirektiv ska göra det lättare för arbetssökande och anställda att få insyn i löner. 

Syftet är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Direktivet innebär bland annat mer information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling. 

Regeringen hade först föreslagit att lagändringarna skulle börja gälla den 1 juli 2026. Men efter synpunkter från arbetsgivarorganisationer vill regeringen nu skjuta fram starten till den 1 januari 2027. 

Det betyder dock inte att frågan försvinner från arbetsmarknaden fram till dess.

Tvärtom kan höstens rekryteringar bli ett läge där fler arbetsgivare börjar anpassa sig i förväg.

Nya lönekravet 2027: det här måste arbetsgivare berätta

En av de stora förändringarna gäller jobbsökare.

Enligt EU-direktivet ska den som söker jobb ha rätt att få information om ingångslön eller lönespann för tjänsten. Informationen ska ges på ett sätt som gör löneförhandlingen mer öppen – till exempel i jobbannonsen, före intervjun eller på annat sätt innan anställningsavtalet skrivs på. 

Arbetsgivare ska inte heller få fråga arbetssökande om deras tidigare lön. 

Det kan göra stor skillnad för den som byter jobb. I stället för att förhandla utifrån sin gamla lön kan kandidaten lättare utgå från vad tjänsten faktiskt är värd.

MISSA INTE: 1 januari 2027 kan fler få jobb – branscherna som berörs

Yrken och branscher där lönespann kan synas först

Alla arbetsgivare kommer inte att ändra sina annonser samtidigt.

Men sannolikt märks förändringen först hos arbetsgivare som redan har tydliga löneband, HR-system och återkommande rekryteringar.

Det gäller framför allt:

• Stora bolag och koncerner. De har ofta redan interna lönestrukturer och behöver rapportera mer systematiskt.
• Bank, finans och försäkring. Branscher med många tjänstemannaroller, tydliga karriärsteg och hög konkurrens om kompetens.
• Tech, it och ingenjörsroller. Här är lönespann redan vanligt i vissa internationella bolag, särskilt där kandidater jämför arbetsgivare öppet.
• Konsultbolag och specialisttjänster. Arbetsgivare som ofta rekryterar seniora roller kan behöva bli tydligare för att locka rätt kandidater.
• Offentlig sektor, kommuner och regioner. Där finns ofta mer formaliserade lönenivåer och krav på saklighet, vilket kan göra omställningen tydligare.
• HR, ekonomi, juridik och andra akademikeryrken. Många roller har tydliga kravprofiler, vilket gör det lättare att koppla lönespann till erfarenhet och ansvar.

Så ska du tolka lönespann när du söker jobb

Även när lönespann börjar synas i fler annonser finns en risk: spannet kan vara brett.

Ett jobb kan till exempel anges med ett spann på 38 000 till 52 000 kronor. Då blir nästa fråga avgörande: Vad krävs för att faktiskt få den högre delen?

Som jobbsökare bör du därför inte bara fråga vad spannet är, utan också vad som avgör placeringen i spannet.

MISSA INTE: Arbetsgivare rasar – vill ha luckor i lönegolvet