I förra veckan greps en man i 25-årsåldern i Jönköping, misstänkt för att ha ofredat två kvinnor. Mannen försattes på fri fot under torsdagen, varpå polisen gick ut och varnade allmänheten för hans "maniska" beteende.
Redan på lördagsmorgonen greps mannen på nytt. Den här gången misstänks han för det grövre brottet grovt hemfridsbrott.
Totalt utreder polisen i dagsläget 17 fall av sexuellt ofredande mot kvinnor i området, som alla har skett i närtid.
Drivs av makt och obefintlig empati
Vad är det då som driver en person att utsätta andra för detta?
– Generellt brukar man säga att man har en sexuell upptagenhet och ett sexuellt intresse av att visa upp sig för folk som inte har samtyckt. Det sexuella drivet i det är enligt min kliniska erfarenhet att man har sexuella fantasier om att de man visar upp sig för ska uttrycka sig i positiva ordalag om hur ens kön ser ut, säger Katarina Görts Öberg, psykolog och sektionschef på Anova, Karolinska universitetssjukhusets specialmottagning för sexuell problematik, till Jönköpings-Posten.
Hon betonar att beteendet ofta grundar sig i en bristande impulskontroll och svårigheter att känna empati för offren.
– Det handlar även delvis om makt. Man har kontroll och bestämmer själv när man vill ge uttryck för sin sexuella impuls eftersom man inte inhämtar ett samtycke, säger Katarina Görts Öberg till tidningen.
Risk för grövre sexualbrott
Historiskt har blottning ibland avfärdats som ofarligt, men psykologen understryker att det väcker ett mycket starkt obehag hos dem som drabbas. Samtidigt visar forskning att den här typen av gränslöst beteende kan eskalera till grövre brott, såsom våldtäkt.
Ofta söker förövarna upp situationer där de riskerar minimal upptäckt. Det kan handla om att stanna kvar extra länge i ett badhus eller utnyttja situationer sent på kvällen när de är ensamma med ett offer på en buss. Ibland väljer gärningsmannen även att följa efter personen.
Kicken av att inte åka fast är bränsle
Att riskera fängelse eller andra påföljder fungerar sällan som en bromskloss för en serieblottare. Tvärtom kan själva risken bidra till upphetsningen.
Att avstå från att göra något på grund av risken att bli upptäckt eller straffad är svårt. Den sexuella upphetsningen och spänningen i att inte bli fast kan i sig motivera personen att fortsätta, menar Katarina Görts Öberg.
Just nu pågår studier som undersöker hur individer kan lära sig att behärska den här typen av problembeteenden med hjälp av nya strategier och verktyg. I vissa fall räcker det dock inte med terapi.
Uppmaningen: "Man ska polisanmäla"
Även om blottning är ett relativt ovanligt fenomen, sker det tillräckligt ofta för att vara ett ett ständigt återkommande samhällsproblem.
Katarina Görts Öberg uppmanar alla kvinnor som råkar ut för liknande händelser att anmäla, och understryker allvaret i situationen.
– Det kan vara extremt skrämmande att utsättas för att någon visar upp sitt könsorgan. Man kan bli rädd för vad som kommer hända härnäst. Det är helt oacceptabelt att använda andra i sexuellt syfte utan att ha ett samtycke. Man ska polisanmäla om man utsätts, avslutar hon till JP.
