Regeringen vill ändra abortlagen för att anpassa den till dagens vård och medicinska utveckling, något som Nyheter24 tidigare rapporterat om.
I en proposition föreslås bland annat att kravet på att abort ska ske på sjukhus eller annan vårdinrättning tas bort, vilket ska göra medicinsk abort i hemmet möjlig.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Vad ändras i abortlagen 2027?
I dag påbörjas medicinsk abort på en abortmottagning eller gynekologisk mottagning. Enligt 1177 är det redan vanligt att den andra omgången tabletter tas hemma, vilket kallas hemabort.
Med regeringens förslag ska båda läkemedlen kunna tas hemma, om det bedöms vara lämpligt och det inte finns medicinska eller andra skäl som talar emot det.
Samtidigt föreslås att kravet på att endast läkare får utföra abort tas bort. Det kan göra det möjligt för exempelvis barnmorskor att självständigt handlägga medicinska aborter.
Vilka frågor bör man ställa innan abort hemma?
Innan vården flyttar hem kan patienten behöva få tydliga svar på flera praktiska frågor:
- Vem är min ansvariga kontakt efter att jag tagit läkemedlen hemma?
- Vilket nummer ska jag ringa på kvällar, nätter och helger?
- Hur mycket blödning är väntat – och när är det för mycket?
- Vilken smärtlindring får jag med mig, och vad gör jag om den inte hjälper?
- När ska jag göra graviditetstest eller efterkontroll?
- Vad händer om testet fortfarande visar positivt?
- Kan jag få samtalsstöd efteråt, även om det gått en tid?
- Vem ansvarar om jag har fått vården via en barnmorska men behöver läkarbedömning?
Det kan låta som detaljer. Men när aborten sker hemma kan de bli avgörande för tryggheten.
När ska man kontakta vården efter abort?
De flesta behöver inte söka vård efter en abort, enligt 1177.
Men vissa symtom ska tas på allvar. 1177 uppger att man ska kontakta mottagningen där aborten gjordes om man inte har börjat blöda efter tre dygn, har illaluktande flytningar eller har besvär som gör en orolig.
Vid brådskande symtom ska man kontakta abortmottagningen eller en jouröppen mottagning direkt. Det gäller till exempel om man blöder igenom bindor och behöver byta mer än två gånger i timmen i två timmar i sträck, får mer ont eller ont på ett nytt sätt, eller får feber och känner sig mycket sjuk.
Om mottagningen är stängd eller inte går att nå ska man söka vård på akutmottagning. Man kan också alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Barnmorskor kan få större roll
En annan del av förslaget handlar om vem som får handlägga aborten. Regeringen vill ta bort kravet på att endast läkare får utföra abort, vilket öppnar för att barnmorskor kan handlägga medicinska aborter självständigt.
I ett pressmeddelande säger sjukvårdsminister Elisabet Lann att förändringen ska göra det möjligt för kvinnor som vill att ta med sig läkemedlen hem och genomföra aborten i en trygg hemmiljö.
– Kvinnors säkerhet ska även fortsättningsvis vara grunden i all abortvård, och behandlingen ska ske efter en medicinsk bedömning, säger hon.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger i samma pressmeddelande att möjligheten till medicinsk abort i hemmet kan ge större självbestämmande och trygghet.
– Samtidigt som abortvården också fortsättningsvis präglas av hög patientsäkerhet, säger hon.
Det här bör vården vara tydlig med
För patienter handlar lagändringen inte bara om var läkemedlen tas. Den handlar också om hur vården fångar upp patienten efteråt.
Enligt ett regionalt kunskapsstöd för vårdgivare ska vårdgivaren ansvara för rutiner som säkerställer efterkontroll vid medicinsk abort, för att fastställa att graviditeten är avslutad.
Det innebär att patienten bör få veta exakt hur uppföljningen ska ske: med självtest, blodprov, ultraljud eller återbesök.
