Vi betalar 6 miljoner om året för riksdagsledamöters extraknäck

En ledamot i Sveriges riksdag får ett arvode på 55 000 kronor i månaden eller 660 000 kronor om året. Dessutom får ledamoten - om hon eller han inte är skriven i Stockholm - en övernattningslägenhet i Stockholms innerstad.

Till det kommer traktamenten och betalda resor.

Men dessutom får många av ledamöterna tilläggsarvoden för uppdrag som faller inom ramen för det ordinarie riksdagsarbetet. Sitter man i en nämnd, i riksdagsstyrelsen, har uppdrag för Nordiska rådet eller är talman kammar man hem storkovan.

6 miljoner om året

Skattebetalarna står för nästan en halv miljon kronor extra i månaden för olika typer av tilläggsarvoden till riksdagsledamöterna. Det blir sex miljoner om året.

Anders Karlsson (s) är till exempel ordförande i försvarsutskottet. För det får han 132 000 i tilläggsarvode om året.

- Det är väl tillämpligt överallt i politiken att den som är ordförande får ett arvode för det. Det är rimligt att det finns också i riksdagen. Storleken har jag inga synpunkter på, säger Anders Karlsson till Nyheter24.

Marianne Berg, riksdagsledamot för vänsterpartiet, tycker däremot inte att rimligt att man får extraarvoden för ett jobb man redan får bra betalt för. Hon har motionerat i riksdagen om att tilläggsarvodena ska avskaffas. Utan att få gehör.

- Vi är arvoderade för 365 dagar om året. Det ska inte förekomma några extra arvoderingar. Vi är förtroendevalda, det ingår i vårt uppdrag, säger Marianne Berg (v) till Nyheter24.

Arvoderas utan att närvara

Också Rolf Gunnarsson (m), som tillsammans med Anders Karlsson sitter i försvarsutskottet där han är vice ordförande, är djupt kritisk mot ledamöternas tilläggsarvoden. Och han menar att många tar ut sina arvoden trots att de inte ens närvarar på de möten som arvoderas.

- Folk kan ta ut ersättningar trots att de inte närvarar på möten. Det är många som inte kommer och plockar ut ersättningen ändå. Jag tycker att om det är så att man har ersättning ska den vara bunden till fysisk närvaro. Vi ska inte ha fasta ersättningar. Försvarsberedningen har fast ersättning trots att de inte hade ett sammanträde på flera år.  Det är helt fel, säger moderaten Rolf Gunnarsson till Nyheter24.

"Finns inget rätt eller fel"

Men försvarsutskottets ordförande, Anders Karlsson, tycker inte att det finns något som är rätt eller fel.

- Det är betydligt mycket mer jobb att vara ordförande än att vara vanlig ledamot. Och också som ledamot finns ingen reglerad arbetstid. Man är riksdagsman dygnet runt. Visst man kan stänga av telefonen ibland, men jag kan inte säga att jag vill inte prata med dig om du ringer sent på kvällen.

Men är du inte orolig för att det sticker i ögonen på folk att lönegapet mellan dig och en undersköterska i din valkrets är så stort?

- Nej, jag är inte orolig, jag är inte orolig för att tala om vad jag tjänar. Man kan föra diskussionen om hur ens arbetsvecka ser ut. Jag jobbar mellan 70 och 80 timmar i veckan. Jag upplever att det är väldigt sällan folk tycker att vi tjänar för mycket.

Du får 132 000 om året bara i tilläggsarvoden. Tror du inte att folk uppfattar er som en elit?

- Det får inte bli en elit som tjänar mycket mer än vanligt folk. Men vi har inga speciella förmåner, vi har resor och vi har bostad i Stockholm. Vi lever inget glamouröst liv, säger Anders Karlsson.

Det har motionerats om att avskaffa tilläggsarvodena för riksdagsledamöter. Om det var en omröstning i kammaren om det i dag - hur skulle du rösta?

- Det vet jag inte, det kan jag inte svara på. Vi har en arvodeskommittén som ska sköta arvodet och det tycker jag är bra att vi inte bestämmer själva.

"Jag har gett upp"

Vänsterpartisten Marianne Berg fick inte många med sig sist hon försökte driva frågan i riksdagen.

Vad beror det på att det är så svårt att ta bort de här höga ersättningarna?

- Det är en fråga jag ställt mig många gånger varför man inte kan rucka på systemet. När man tar på sig ett sånt uppdrag, då får de andra riksdagsledamöterna stötta upp. Det tar extra timmar - all tid när man är arvoderad. Och de här uppdragen är eftertraktade. Det säger sig självt att det ska ingå i det vanliga riksdagsarvodet, säger Marianne Berg.

Hon är luttrad och vet att det inte är något populärt samtalsämne bland riksdagskollegerna.

- Det är känsliga frågor. För den som får ett sånt uppdrag kanske det är så att ju mer pengar man får ju mer betydelsefullt känns det.

Och hennes moderata riksdagskollega Rolf Gunnarsson har kastat in handduken. Systemet går inte att reformera, menar han.

- Nej, det är en stor majorietet. Jag var helt ensam i riksdagen om att motionera första gången. Sedan har andra partier hakat på, men det är fortfarande låsta positioner. Jag har gett upp.

Marianne Berg är mer hoppfull.

- Jag hoppas på att det kommer in nya fräscha riksdagsledamöter efter valet i september som kan titta på frågan på ett nytt sätt. Många har ju suttit i 12 eller 16 år i riksdagen. Det finns de som suttit i 20 år. En ny riksdag kan titta på det här på ett nytt sätt, hoppas vänsterpartisten Marianne Berg.