18 år för hedersmord - Hur reagerar Sverige?
Den 62-åriga pappan i Katrineholm har dömts till 18 års fängelse för hedersmordet på sin dotter. Men vad gör Sverige för att förebygga liknande händelser?
På måndagen dömdes en 62-årig man i Katrineholms tingsrätt till 18 års fängelse mordet på sin dotter. Han gjorde det med fler än 50 knivhugg efter rykten om att dottern ska ha varit otrogen mot sin man.
I förhör ska pappan ha sagt "ja, jag har dödat henne, tack gode gud".
Han lämnade in sig själv hos polisen genom att knacka på en fönsterruta på stationen, nedblodad och med tre knivar på sig.
Under förhör berättade pappan om sitt motiv och hur han planerat mordet.
– Jag försvarar min heder. Hon har fläckat min heder som levande, men jag respekterar henne när hon är död, sade han enligt domen.
Tingsrätten motiverar straffet med att mordet var planerat och att det präglades av brutalitet.
Efter avtjänat fängelestraff ska mannen utvisas.
KATRINEHOLM. Sverige gör mycket för att motverka hedersrelaterat våld men kan göra mer. Det är framför allt det långsiktiga arbetet som myndigheterna fortfarande är ganska dåliga på. Det menar de som varje dag arbetar mot hedersvåldet.
– Man är bra på att hitta skydd för de drabbade men har inte utvecklat några mer långsiktiga insatser, hur någon som levt under skydd ska kunna återgå till ett normalt liv, säger Susanne Namaani, verksamhetsledare på Systerjouren Somaya som jobbar mot hedersrelaterat våld, till Nyheter24.
I debatten om hedersrelaterat våld är det oftast mäns våld mot kvinnor som det läggs fokus vid.
– Det är lite mer komplext än så. Det är inte lätt att prata om det som politiker då det är så laddat, men det finns en annan kulturell dimension i det här, säger Birgitta Essén, lektor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset, till Nyheter24.
Psykiatrin "som på medeltiden"
Det finns framför allt ett område som Essén pekar på att det görs för lite inom, och det är sex- och samlevnadsinformationen.
– Regeringen lyfter polisen, socialtjänsten och nu sjukvården men inte sex och samlevnad. Det finns friskolor som helt väljer bort den undervisningen. Det behövs mer fokus på den frågan, säger Birgitta Essén.
Susanne Namaani håller med om att sexualundervisningen i skolan kan vara ett problem, men menar att det finns fler saker som behöver förbättras.
– Svenska för invandrare och samhällsinfo för asylsökande är något som behöver förbättras. Sen är landstinget och psykiatrin otroligt eftersatta vad gäller vård av personer med trauma. Där är det nästan som på medeltiden, säger hon.
Överlag har ändå myndigheterna blivit bättre de senaste åren.
– De vet vad det innebär, man behöver inte förklara vad hedersvåld är längre om man pratar med någon på en myndighet, säger Susanna Namaani på Systerjouren Somaya.
Stora skillnader i Norden
I de nordiska länderna skiljer sig synen på och arbetet mot hedersvåld. I till exempel Norge fokuserar man mer på polisiärt arbete och tvångsäktenskap.
– Det finns stora skillnader både bland politiker och gräsrötter. Danmark har kommit längre vad gäller det långsiktiga arbetet. I Finland däremot pratar man fortfarande inte ens om hedersrelaterat våld, säger Namaani.
Just nu pågår ett EU-projekt angående dessa frågor som är ett samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland.
