"Fängslade gängledaren lyckades inte kommunicera med lappar"
Kriminalvården menar att medieuppgifterna som sprids är överdrivna och ger en felaktig bild.
Den 1 juli 2010 klockan 02.22 sköts Eddie och Yaacoub Moussa ned på den illegala spelklubben Oasen i Ronna Centrum i Södertälje. Eddie Moussa, Yaacoub "Jakob" Moussa, och ytterligare en i folksamlingen träffades. Eddie Moussa avled tillsammans med sin bror på plats, medan den tredje blev allvarligt skadad.
Eddie Moussa var känd som fotbollsspelare i Assyriska FF.
En 30-årig gängledare misstänkt för att ligga bakom morden på bröderna Moussa i Södertälje, häktad på säkerhetsklassade Kronobergshäktet, styrde sina undersåtar från häktescellen. Det avslöjade Länstidningen i helgen. Mannen ska ha hållit upp lappar i sitt cellfönster med direktiv till sina medarbetare, som placerat sig med kikare på gatan nedanför cellen. Något som lett till att mannen nu förflyttats till häktet i Göteborg. I flera medier spekuleras i hur länge han kommunicerat med omvärlden innan han upptäcktes. Men enligt Anders Leckne, chef för Kronobergshäktet, har en felaktig och klart överdriven bild av händelserna spridits.
- Ja, jag kallar det försök till kommunikation. För vi upptäckte det omedelbart och agerade. Sen är det väl media som haft en annan bild, säger han till Nyheter24.
Och Per-Olof Humla, chef för kriminalvårdens underrättelsetjänst, instämmer. Det första han säger när Nyheter24 ringer honom är att uppgifterna som sprids inte är korrekta.
- Jag kan inte skriva under på något som du eller någon annan gör gällande, att någon klient har kommunicerat, säger han till Nyheter24.
FÖRSTA GÅNGEN PÅ MINST TRE ÅR
Anders Leckne menar också att säkerhetstjänsten och underrättelsetjänsten inom kriminalvården fungerar väldigt bra och han upplever inte att det är vanligt förekommande att gängledare och liknande når andra kriminella inifrån Kronobergshäktet.
- Jag har varit här på Kronobergshäktet i tre år och det här är första gången vi stöter på problemet, säger han.
Hur ofta befarar man att misstänkta brottslingar ska försöka undanröja bevisning?
- De gånger som åklagaren begär restriktioner, vid alla de tillfällena tror man att de kan påverka det hela. Jag tror vi hade 210 personer inne förra veckan och mer än hälften hade restriktioner på något sätt. Så det är väl ganska vanligt förekommande, konstaterar Anders Leckne.
Per-Olof Humla på kriminalvårdens underrättelsetjänst säger att metoden som ska ha använts den här gången, med lappar i cellfönstret, är mycket ovanlig nuförtiden.
- Att man använder kommunikation på ett stenåldersmässigt sätt, där man använder speglar eller lappar, är en mycket osedvanlig metod för kommunikation, det finns andra mer moderna metoder, säger han.
Är till exempel insmugglade mobiltelefoner ett större problem?
- Vi har väldigt bra metoder för att indikera mobiltrafik, men självklart finns en teknikutveckling som alltid går fortare än motmedlen, säger Per-Olof Humla till Nyheter24.
Hur många jobbar med underrättelsetjänsten inom kriminalvården i Sverige i dag?
- Låt mig säga såhär: Vår verksamhet är Sveriges minsta verksamhet bland de olika myndigheterna i Sverige, men den tillgodoser i dag de behov våra uppdragsgivare har.
