Grov brottslighet minskar - Nu synas myten om förorten
Ilmar Reepalu (S) hävdade att brottsligheten växer i Sverige och vill utvisa fler kriminella. Expertens svar: Grova brott minskar och förslaget missar målet.
Den definition som av Brottsförebyggande rådet, Brå, används för att samla problemområden är genom LUA. Det står för "lokala utvecklingsavtal", som 21 kommuner i Sverige tecknat för totalt 38 stadsdelar.
Dessa stadsdelar kännetecknas, enligt Brå, av att "en stor andel invånare upplever ett utanförskap genom långvarig arbetslöshet och bidragsberoende, låg utbildningsnivå och otrygghet". Bland områdena märks Rosengård, Rinkeby och Bergsjön.
Mer om LUA-områdena och brottsstatistik finns på Brå:s hemsida.
MALMÖ. Den våldsamma förorten där unga kriminella begår grövre och grövre brott har blivit ett allt mer förekommande fenomen i bevakningen av kriminaliteten i Sverige. Det är lätt att få intryck av att samhället helt tappat kontrollen över stora områden. Men vad stämmer egentligen? Har allt blivit värre eller handlar det om att problemen bara lyfts mer i dag?
I Malmö föreslog kommunens "starke man", kommunalrådet Ilmar Reepalu (S) att polisen borde utvisa fler kriminella. Han menar att "gängmedlemmar skulle avskräckas av hot om utvisning" och argumenterar för ett förändrat medborgarskap.
– Hans recept på att lösa problemet känns krystat. Det finns inte mycket i min verktygslåda som tyder på att det där förslaget skulle påverka någonting, säger kriminologen Jerzy Sarnecki till Nyheter24 om Reepalus förslag.
"Problemområdenas problem konstanta"
Sarnecki hänvisar hellre till nästan hundraårig amerikansk forskning (som fortfarande används av många) som visar att det i områden med stor fattigdom, arbetslöshet och många immigranter också finns stor brottslighet. Men det beror på vad Jerzy Sarnecki kallar social desorganisation.
– Problemområdena är i ständig förändring. De har konstanta problem eftersom människor som bor där inte får samma chans att rota sig i samhället. Och de som väl rotar sig flyttar sedan därifrån, säger han.
"Brottsligheten växer inte, det är fel"
Både Ilmar Reepalu och många andra nämner ofta att brottsligheten i Sverige ökar och att den gjort så de senaste åren. Men det stämmer inte enligt statistiken.
– Brottsligheten växer inte, det är fel. De grövsta brotten minskar till och med, säger Jerzy Sarnecki.
På ett par punkter är Sarnecki och Reepalu dock mer överens. Bland annat handlar det om uppgörelser mellan kriminella gäng som allt oftare tar makten över ett visst område.
– Det har ökat och påverkar mycket negativt för andra i området. Gänget skaffar sig först våldsmonopol och därmed senare pengar. Då kan man jobba med utpressning och liknande mot lokala företag, säger Jerzy Sarnecki och fortsätter:
– När du har pengar kan du skaffa dig makt. Till och med genom att köpa politiker eller poliser.
Potentiellt problem att unga börjar se upp till kriminella
Att det skulle ha gått så långt så att "småkillar springer runt med skarpladdade vapen", som Reepalu uttryckte det, tror inte kriminologen Sarnecki.
– Det kanske har förekommit någon gång men det är verkligen inget vanligt. Däremot kanske större killar går omkring med vapen och de kan bli förebilder för yngre, säger han.
Detta kan i sig vara ett potentiellt problem, när unga inte har några att se upp till vänder de sig till de som är mest framgångsrika - de kriminella.
– Hela belöningssystemet förvrids, de ser oftast inte alla problem som man drabbas av när man är kriminell, till exempel att man utsätts för våld själv eller blir missbrukare, säger Sarnecki.
