Polisen vill få ny lag för att jaga hackare över gränserna
Efter attacken mot regeringens hemsida vill polisen ha till internationell lagstiftning - trots att den redan finns och är hårt kritiserad.
Sedan tidigare har Polen skjutit upp sitt beslut om att ratificera Acta-avtalet efter våldsamma protester i flera städer.
I början av veckan meddelade även Tjeckien och Slovakien att de inte kan stå bakom avtalet så som det ser ut nu.
– Den tjeckiska regeringen kommer inte under några som helst omständigheter att bidra till att medborgerlig frihet och fri tillgång till information hotas, sa Tjeckiens premiärminister Petr Necas på måndagen.
– Jag kan inte stå bakom ett avtal som kan komma att inskränka människors fri- och rättigheter, sa Slovakiens finansminister Juraj Miskov.
Sloveniens ambassadör Helena Drnovšek Zorko, som var den representant som skrev under avtalet i Tokyo tidigare i år, har gått ut med en ursäkt efteråt.
STOCKHOLM/BRYSSEL. Under helgen genomfördes flera demonstrationer runtom i Sverige mot det omtalade Acta-avtalet. Samtidigt utsattes regeringens hemsida för en överbelastningsattack.
Nu vill polisen få till internationella lagar som förenklar jakten på hackare. Och enligt Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på Rikspolisstyrelsen, pågår sådana förhandlingar redan mellan EU och USA.
Carl Schlyter (MP), ledamot i Europaparlamentet, menar dock att ett utbyte mellan USA och EU till stor del redan finns. Detta gäller till exempel i terrorlagstiftningen, där hackare ofta kan räknas in.
– Att definiera dem som terrorister är helt uppåt väggarna, säger Schlyter till Nyheter24 och menar att de flesta hackare snarare är att räkna som aktivister.
"Regeringen får sympatier de inte förtjänar"
Men attacken mot regeringen.se har EU-parlamentarikern inte speciellt mycket till övers för. Han hade förstått den om den skett innan någon visste om Acta men nu anser han att den är minst sagt feltajmad.
– Man flyttar fokus från att regeringen är dum som skriver på ett idiotiskt avtal. Nu får i stället regeringen sympatier som de inte förtjänar, säger Schlyter.
Regeringen och andra myndigheter i Sverige har utsatts för liknande så kallade DDos-attacker tidigare. Det har till exempel skett i samband med rättegången mot personerna bakom The Pirate Bay och brottsanklagelserna mot Wikileaksgrundaren Julian Assange.
