Mindre klasser – då tjänade eleverna mer i framtiden
Ny rapport visar att elever som gick i mindre klasser på mellanstadiet fick bättre studieresultat och högre löner i sitt vuxna liv.
Huvuddelen av uppgifterna i IFAU-studien kommer från projektet "Utvärdering genom uppföljning" vid Göteborgs universitet. Elevurvalet utgörs av 10 procent av årskullarna födda 1967, 1972 och 1982 samt 5 procent årskullen född 1977.
De gick på mellanstadiet när skolan fortfarande var statlig och det fanns regler för hur stora klasserna fick vara (max 30 elever i årskurs 4–6). Tillkom en elev skulle gruppen delas upp på två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek, vilket rapportförfattarna utnyttjat för att mäta effekterna.
Forskarna har även använt registerinformation som tillhandahålls av SCB – om klasstorlek och elevernas familjebakgrund, utbildningsnivå och löner vid 27–42 års ålder.
Källa: Lärarnas Nyheter.
Rapporten som heter "Långsiktiga effekter av mindre klasser" är utförd av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Studien har gjorts på elever födda 1967 till 1982 och visar att de som gick i mindre klasser läste vidare på högskolan i allt större utsträckning samt hade bättre lön som vuxna, det skriver Lärarnas Nyheter.
– Den högre lönen i vuxen ålder tyder på att de är mer produktiva och att samhället därmed får igen de kostnader som mindre klasser medför, säger Björn Öckert, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten, till Lärarnas Nyheter.
"Barn till högavlönade stod för hela löneökningen"
Studien visar även att eleverna som gick i mindre klasser både hade bättre självförtroende och uthållighet. Egenskaper som framför allt barn till högavlönade förbättrade. Och det var barn till högavlönade som stod för hela löneökningen. Det kan enligt studien bero på att social kompetens och självförtroende värderas på arbetsmarknaden. Men även att barn till högavlönade föräldrar har lättare att få bra jobb.
– En annan hypotes är att barn till högavlönade i högre utsträckning hamnar i akademiska yrken, där det mer vanligt med individuell lönesättning än i traditionella arbetarklassyrken, säger Björn Öckert till Lärarnas Nyheter.
