Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan menar att man måste vara försiktig när man genomför skolreformer. Således kan mycket av Jan Björklunds (FP) politik bli kvar vid en rödgrön valseger 2014.
1 av 4
Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan menar att man måste vara försiktig när man genomför skolreformer. Således kan mycket av Jan Björklunds (FP) politik bli kvar vid en rödgrön valseger 2014. - Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
Ibrahim Baylan blev utnämnd till skolpolitiske talesperson i Stefan Löfvens nya lag.
2 av 4
Ibrahim Baylan blev utnämnd till skolpolitiske talesperson i Stefan Löfvens nya lag. - Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
Vänsterpartiets Rossana Dinamarca vill förstatliga skolan och stoppa vinstintressena.
3 av 4
Vänsterpartiets Rossana Dinamarca vill förstatliga skolan och stoppa vinstintressena. - Foto: Malin Hoelstad / SvD / SCANPIX
Jabar Amin (MP), skolpolitisk talesperson, vill se en tydligare satsning på forskning och att denna integreras i läraryrket.
4 av 4
Jabar Amin (MP), skolpolitisk talesperson, vill se en tydligare satsning på forskning och att denna integreras i läraryrket. - Foto: ROGER VIKSTRÖM / SCANPIX

Socialdemokraterna vill behålla Björklunds skola

NYHETER24 GRANSKAR DEL 3. Skolan har länge varit en politisk plattform där förändringar varit regel snarare än undantag. Nu meddelar det största oppositionspartiet att man vid en valseger 2014 kommer behålla en hel del av den "Björklundsskola" man så ofta kritiserar.


Från "flumskola" till "bildningsskola"

Inför valet 2006 lovade nuvarande utbildningsministern Jan Björklund flera förändringar inom skolan för att råda bot på "flumkulturen" som han menade skapats i Sverige.

Disciplin och ordning och reda blev standardorden. Tidigare betyg, tidigare nationella prov och skolk inskrivet i betyget några av de föreslagna åtgärderna.

Nu har det gått nästan sex år sedan regeringsskiftet 2006 men även Björklunds nya bildningsskola får kritik. Är problemen med den svenska skolan djupare rotat än politiska reformer? Eller är det just politiken som är problemet, oavsett vem som står för den?

Nyheter24 granskar den svenska skolan för att försöka hitta svaren och tankarna bakom de beslut som dagligen påverkar barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Hela skolgranskningen

Del 1: Ingen forskning bakom förändringarna i skolan

Del 2: Alliansens skolpolitik påverkar inte mobbningsstatistiken

Del 3: Socialdemokraterna vill behålla Björklunds skola

Del 4: Experten: "Tillsätt en blocköverskridande skolkommission"

SVERIGE. Förändringar fram och förändringar tillbaka. Flera stora reformer har de senaste åren genomförts i den svenska skolan. Men om oppositionen får chansen att riva upp och göra om är det inte säkert att mycket kommer att förändras.

Socialdemokraternas nygamla skolpolitiske talesperson, Ibrahim Baylan (S), vill ta det varligt med skolpolitiken vid en valseger 2014.

– Man måste vara försiktig med hur man behandlar den svenska skolan. Man kan inte hålla på med hur mycket som helst. Jag tror inte det är bra att allt förändras var fjärde år, säger han till Nyheter24.

När Baylan själv var skolminister var den socialdemokratiska regeringen dock inte speciellt varsam utan genomförde flera stora förändringar.

Ett exempel var när Baylan föreslog att man skulle ersätta geografi och delar av naturkunskapen med det nya ämnet "hållbar utveckling". Förslaget drogs tillbaka efter massiv kritik. Under mandatperioden 2002-2006 genomförde den socialdemokratiska regeringen också flera förändringar i skollagen. Lärarnas riksförbund kritiserade dem då för att förändringarna var för stora.

90-talets skolreformer ska utvärderas - men när?

Ibrahim Baylan påpekar att det är svårt att dra slutsatser kring hur reformer påverkat skolan. I fjol tillkännagav en riksdagsmajoritet för regeringen att man vill se en analys av 90-talets skolreformer för att se hur dessa påverkade skolan. Under torsdagen frågades utbildningsminister Jan Björklund ut om det och gav svaret att analysen kommer att komma under 2012.

– Det är väl bra, men jag tycker ändå att man skött det för slött, säger Ibrahim Baylan (S).

Även Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca (V), påpekar hur hårt man drivit frågan för att utreda 90-talsreformerna. Deras väg framåt handlar till exempel om att förstatliga skolan och att stoppa vinstintressen i skolan. Om partiet skulle få makten skulle man vilja sätta stopp för det som Dinamarca kallar "elitiseringen" av skolan.

– I gymnasieskolan har det blivit en tydlig uppdelning mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det är minst lika viktigt för de som går yrkesprogram att vara delaktiga samhällsmedborgare och jag har svårt att se det om man inte får läsa till exempel samhällsvetenskap, säger Dinamarca till Nyheter24.

Det finns vissa saker som även Socialdemokraterna vill plocka bort, bland annat de försök med spetsklasser som Alliansen infört. Baylan meddelar också att man vill låta kommunerna styra resurserna till skolan efter behov och att stärka läraryrkets roll.

Vill satsa på forskningen

Miljöpartiet siktar högt. De vill genomföra stora förändringar både när det gäller regeringens politik (såsom lärarlegitimationer) och skolan i sig.

– Vi kommer att prioritera att ställa om skolan till en verklig lärande organisation, säger Jabar Amin (MP), skolpolitisk talesperson, till Nyheter24 och fortsätter:

– När reformer träffar rätt i klassrummet får vi resultat.

Bristen på forskning bakom förslagen visar sig dock även hos oppositionen. Den bild som sätter sig när man tittar närmare på hela den svenska skolpolitiken är att inget parti har förslag som är väl underbyggda med forskning.

Men både MP och S påstår dock att de vill satsa hårdare på forskningen, just för att kunna se vad som fungerar och inte. Särskilt många förslag i den riktningen finns dock inte. 

– Vi behöver öka anslagen, vi får återkomma till det i vår forskningsmotion i höst, säger Ibrahim Baylan (S).

Jabar Amin (MP) skrev tillsammans med sitt ena språkrör Gustaf Fridolin en debattartikel i Lärarnas tidning om att ta vara på forskningen och låta lärare själva dessutom forska kring läraryrket.

"Skolan är en kunskapsorga­nisation, och en sådan utvecklas bara om den tillförs ny kunskap. Då krävs en skola som står i nära kontakt med forskningsvärlden. Då krävs lära­re som ser forskningen som en central del av sitt arbete", skrev de då.

Rossana Dinamarca (V) menar att det ändå finns relativt mycket forskning om utbildning i Sverige och nämner bland annat Christian Lundahl vid Stockholms universitet och Tomas Kroksmark vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping som personers vars forskning bör ligga till grund för skolpolitiken.

– Men forskningen måste tydligare kopplas ihop med lärarutbildningen, säger hon.

/
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Misstänkt anstiftare till Farstamord efterlyst

Max duckar kritik – skyller på kunderna: "Vi tror inte att folk.."

En ny lag som trädde i kraft 1 januari 2024 har satt den svenska hamburgerkedjan Max i knipa. Men själva menar Max att det beror på kunderna.

Flera gripna i Tadzjikistan för Moskvadåd

Flera personer i Tadzjikistan uppges ha blivit gripna misstänkta för inblandning i förra veckans terrorattack i Moskva.

Polisen i Motala rapporterar om trafikolycka

1 timme sedan
"Bilist och två cyklister i kollision.", skriver polisen på sin hemsida.

Förtroendet för regeringen ökar

1 timme sedan
Väljarnas förtroende för regeringen ökar, enligt en GP/Novusmätning. I mars svarade 35 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för regeringen. I januari var siffran 28 procent.

Polisen rapporterar om rattfylleri, Härnösand

1 timme sedan
"Härnösand, misstänkt rattfylleri.", skriver polisen på sin hemsida.