Röda Korset kritiska: "Asylsökande blir förvarstagna utan motivering"
En ny studie visar att myndigheterna fattar beslut om att frihetsberöva människor på för vaga grunder.
I många fall då förvarstagna visar tecken på självskadebeteenden eller riskerar att skada andra fattar myndigheterna beslut om att de ska placeras i polisarrest eller häkte.
Enligt Migrationsverkets riktlinjer och Utlänningslagen bör ett tvåstegsförfarande tillämpas innan någon hamnar inom kriminalvården. Först ska ett beslut om avskiljande tas och sedan ett om en eventuell placering inom kriminalvården. Enligt riktlinjerna ska placering inom kriminalvården endast ske i undantagsfall.
Röda Korsets studie visar dock att placeringsbeslutet och avskiljandebeslutet i 31 av 34 fall är fattade under samma dag, något som visar på att majoriteten av besluten om avskiljande direkt går över i ett beslut om att personen ska placeras i häkte eller polisarrest.
Svenska myndigheter slarvar med beslutsprocessen när asylsökande frihetsberövas. Det visar en ny studie som Röda Korset gjort.
Ett förvarstagande innebär att personen blir frihetsberövad, en stor påfrestning för många. Nyheter24 har tidigare skrivit om självmordsförsök, självskadebeteenden och ångestattackar bland intagna på Migrationsverkets förvar.
Enligt Röda Korsets studie, där man gått igenom 953 beslut och domar gällande förvar och placeringar från Migrationsverket, polisen, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, äventyras rättssäkeheten då flera beslut inte anses vara tillräckligt välgrundade eller inte följa Utlänningslagen.
Beslut utan motivering
Årligen fattas beslut om att låsa in människor som inte begått något brott utan att någon tydlig motivering anges. I stället för att sätta asylsökande under uppsikt beslutar man att frihetsberöva dem. Enligt Röda Korsets studie har man inte ens prövat uppsikt innan man beslutat om förvar, trots att det är vad lagen säger.
På SVD Brännpunkt uppmanar Röda Korsets Ulrika Årehed Kågström, Alexandra Segenstedt och Maite Zamacona Aguirre myndigheterna att bli bättre på att motivera besluten om förvar, överväga alternativa metoder och bli mer återhållsamma med att placera asylsäkande på kriminalvårdsanstalter, i polisarrester eller häkten.
Kritik från tortyrkommittén
Sverige har dessutom vid upprepade tillfällen fått kritik från Europarådets tortyrkommitté för att ha placerat utlänningar som varken är misstänkta eller dömda för något brott inom kriminalvården. I fjol föreslog förvarsutredningen att ett mer humant omhändertagande av utlänningar och en obligatorisk domstolsprövning ska ske innan någon sätts i förvar. Något som i nuläget inte skett.
