Ibbe fick stanna – nu hjälper han andra
För bara några månader sedan fick Ibbe veta att han ska få stanna i Sverige. I dag gör han allt för att hjälpa andra att få samma glada besked.
– Ibbe kom till Sverige för sex år sedan. I fjol fyllde han 18 år och Migrationsverket beslutade då att verkställa det utvisningsbeslut som han tidigare fått.
– I oktober 2013 startades en namninsamling för att hjälpa Ibbe att få stanna i Sverige. Den fick 35 748 underskrifter.
– Även #låtibbestanna startades av hans vänner och fick stor spridning i sociala medier.
– 28 april 2014 kom beslutet: Ibbe har fått permanent uppehållstillstånd.
– Om tre år har Ibbe rätt att söka svenskt medborgarskap.
HULTSFRED. I april i år kom det glada beskedet att Abrahim "Ibbe" Jabateh hade fått uppehållstillstånd och skulle få stanna i Sverige – efter en lång kamp med Migrationsverket.
– Min advokat ringde och bad mig komma till honom. När han berättade att jag skulle få stanna började vi båda gråta, sa han till då till Nyheter24.
I dag har han tagit upp en ny strid. Han vill nu hjälpa andra barn, som precis som han själv, hotats av utvisning.
Facebooksidan "Låt Ibbe stanna", som startades i samband med att Ibbe och hans vänner kämpade för att han skulle få uppehållstillstånd, har över 53 200 gilla-markeringar. Det är genom den han nu försöker sprida ordet om andra utsatta barn för att försöka hjälpa dem.
– Jag är väldigt noggran med att inte lägga mig och hjälpa vem som helst. De jag hjälper just nu har varit i nästan exakt samma situation som jag, säger Ibbe till Nyheter24.
"Få inte panik"
Men det är inte bara via facebooksidan han försöker hjälpa till. I lördags var han och träffade två av barnen han hjälper just nu.
Barnen heter Mihret, 8 år och Samiel, 13 år. De föddes i Eritrea men blev som små bortlämnade av sina biologiska föräldrar till sin farbror. Han tog barnen till Sverige och lämnade dem vid en tågstation, skriver Vimmerby Tidning.
När barnen hittades blev de direkt omhändertagna och placera i en fosterfamilj. En familj där föräldrarna nu blir kallade "mamma" och "pappa" av Mihret och Samiel. När Ibbe fick höra om deras fall blev han genast berörd och engagerade sig.
– Jag pratar mycket med dem. De berättade hela sin berättelse, säger han och fortsätter:
– Det viktigaste jag hade att säga till dem var att: få inte panik. Migrationsverket kan ändra sig.
"Jag känner mig så jävla deprimerad"
Ibbe säger att det så klart känns bra att kunna hjälpa till, men att det samtidigt svårt. Det märks att han känner mycket för de här barnen.
– Jag känner mig så jävla deprimerad, för jag vill hjälpa till men det går inte alltid.
– Jag har så svårt att förlåta mig själv om de inte skulle få stanna.
