Nya detaljerna om Akilovs liv i Sverige innan terrordådet

Fredag den 7 april 2017, strax innan klockan skulle slå 15.00 körde Rakhmat Akilov en lastbil in i folkmassan på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer miste livet den dagen och många fler blev skadade och påverkade av det hemska dådet.

Men vem var Akilov och hur levde han innan han blev terroristen på Drottninggatan?

I onsdagens avsnitt av Uppdrag Granskning har Janne Josefsson och Henrik Bergsten följt Akilovs fotspår från när han kom till Sverige fram till dådet.

När Akilov svor trohet till Islamiska Staten hade han bott i Sverige i tre år. Han kommer från Uzbekistan och tog sig till Sverige genom Tjeckien, Tyskland och Danmark.

I november 2014 sökte han asyl hos Migrationsverket, samtidigt fick han ett juridiskt ombud. 

Akilov uppgav då inte sina rätta personuppgifter, utan uppgav sig att vara Rahmatjon Kurbonov och hans jurist berättade då för honom att det kommer att få konsekvenser. 

Eftersom Akilov ljög om sitt riktiga namn för Migrationsverket så blev trovärdigheten om att han varit förföljd i hemlandet svår.

Efter bara några månader i Sverige åkte han till Turkiet för att försöka ta sig in i Syrien och ansluta sig till IS. Han misslyckades och återvände till Sverige. 

Akilov hyrde en lägenhet i Vårberg, söder om Stockholm, tillsammans med andra uzbeker. Han bodde på en madrass i vardagsrummet och det var också där terrordådet planerades.

7 april

Efter att Akilov hade kört in lastbilen i Åhléns-huset fick han chatt-meddelanden från en av sina IS-kontakter. 

Fem timmar efter dådet greps han av polis, erkände direkt och sade att han var från IS. Men IS tog aldrig på sig attentatet. 

Någon månad efter att Akilov greps gjordes en rättspsykiatrisk undersökning. Slutsatsen var att hans gärning inte var utförd till följd av någon psykisk störning, vilket du kan läsa mer om här. Akilovs åklagare bad senare om att få göra en ny sinnesundersökning för att han ansåg att den första gjordes för tidigt. Så blev det dock inte.

Asylansökan avslogs

Akilov skulle egentligen utvisats flera månader innan han utförde attentatet. Men det skedde aldrig. Varför? Jo, i december 2016 kallades Akilov till ett möte vid Migrationsverket för att de skulle ge besked om att han inte skulle få asyl i Sverige. 

Migrationsverket fick därefter inte tag på Akilov och de lämnade över ärendet till polisen som i sin tur efterlyste Akilov. Men någon mer insats från polisens håll blev det inte. 

–  Vi la in en registrering på anmälan och sen en efterlysning, men inget mer, svarade Patrik Engström, chef på Nationella gränspolisen till Uppdrag granskning.

Det visade sig att Akilov blev efterlyst i fel efternamn, samma efternamn som han hade uppgivit vid första mötet med Migrationsverket – Rahmatjon Kurbonov.

Migrationsverket hade även skrivit att han skulle utvisas till Iran och inte till hans hemland.

– Det är en direkt felaktighet som blivit fel i beslutet, svarade Migrationsverkets regionchef Magnus Rodin till Uppdrag Granskning. 

Magnus Rodin sa även i Uppdrag Granskning att han inte såg något samband mellan att det blev fel med Akilovs handläggning, utvisning och det hemska han gjorde.

Programmet Uppdrag granskning sänds i SVT 1 och på SVT Play på onsdag den 25 april klockan 20.00.

Se mer i klippet ovan.

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.