Därför har vi skottår vart fjärde år

2020 är ett så kallat skottår, ett år då vi lägger till en extra dag i februari månad. Men varför har vi skottår egentligen? Det reder vi på Nyheter24 ut.

Därför har vi skottår

Ja, som bekant så brukar februari endast ha 28 dagar i kalendern. Men vart fjärde år lägger man till den så kallade skottdagen, vilket gör att man får 29 dagar.

Varför gör vi det? Jo, det är för att jorden inte riktigt hinner runt solen på 365 dagar. 

Det är snarare 365 dagar och några timmar som resan tar – och därför måste vi vart fjärde år lägga till en extra dag.

Så utan skottåret skulle allt vi på sikt kunna rubba säsongerna som vi känner till dem. För det hade varit rätt så konstigt med vinter i augusti eller hur?

Började på romarnas tid

Självaste definitionen skottår började redan på romarnas tid då Julius Caesar försökte få bukt på det skenande kalenderåret.

År 46 f.kr hade kalendern hamnat 67 dagar efter i förhållande till årstiden. Något man såklart ville få bukt på.

Caesar valde att införa en skottmånad på 23 dagar samtidigt som året förlängdes med 67 dagar, vilket gjorde att året blev hela 445 dagar långt. 

Året därpå justerade man månaderna så att ett år blev 365 dagar långt, skriver National Geographic.

Då februari endast var 23 dagar lång i den julianska kalendern, så blev den 24 februari alltså skottdagen. 

Något som levde kvar trots att vi i Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753. Det var även i samma kalender som antalet skottår justerades till endast 97 skottår på 400 år.

Skottdagen 

Tack  vare den julianska kalendern så var den 24 februari den dagen vi kallade för skottdagen ända fram tills 1996. Men sedan 2000 infaller skottdagen alltså den 29 februari.

Så ta vara på den 29:e för dagen återkommer inte förens om fyra år igen.