Man ringde över 300 falska samtal till 112 – här är hans straff

Mellan 16 september och 4 november 2020 inkom 318 falska samtal till nödnumret 112 från två olika telefoner.

Uppringaren berättade om bränder, bombhot, självmordshot och andra pågående brott. Under ett larmsamtal påstod mannen i andra änden att han kidnappat- och dödshotat en polischefs barn. 

Samtalen hade två saker gemensamt – de innehöll enbart oriktiga uppgifter, och kom från en och samma 37-årige man. Det sistnämnda kunde polisen bevisa genom övervakningsfilmer, inspelade samtal och vittnesmål från polisspanare.

Resultatet? 33 stycken helt onödiga utryckningar

Under de nyligen avslutade rättegångsförhandlingarna kunde tingsrätten konstatera att minst 127 av mannens falska larmsamtal har stört räddningstjänstens arbete. 

Av drygt 300 samtal ledde i alla fall 33 stycken till utryckningar av polis, brandkår och ambulans i Malmö. 

Av den anledningen yrkade åklagaren på att mannen skulle dömas till "sabotage av blåljusverksamhet" – en relativt ny straffbestämmelse som trädde i kraft 1 januari 2020. 

"Måste ha medfört skyddsåtgärd"

Men samtalen har inte riskerat att försvåra eller hindra polisens, ambulanssjukvårdens eller brandförsvarets arbete på ett tillräckligt allvarligt sätt, kom man fram till.

Istället döms mannen till 33 fall av den lägre straffbestämmelsen "falskt alarm" – som tar sikte på störningar av de mildare slaget.

Nyheter24 har varit i kontakt Malmö tingsrätts rådman Niklas Ljunggren, som berättar vilka villkor som måste uppfyllas för att en sådan dom ska kunna utdömas.

– För att man ska kunna dömas till falskt alarm måste larmsamtalen ha medfört någon slags skyddsåtgärd. Att det har blivit en utryckning, eller att man tvingats utrymma en galleria, till exempel, säger han till Nyheter24.

Det här blev mannens straff

Så vilka typer av falska larmsamtal är grova nog för att gärningspersonen ska kunna dömas till sabotage mot blåljusverksamhet då?

Enligt Ljunggren är det upp till tingsrätten att bedöma från fall till fall.

– Allvarligheten bedöms utifrån hur mycket resurser som tas i anspråk, under hur lång tid de tas i anspråk och hur det påverkar den övriga brottsbekämpande verksamheten, säger han till Nyheter24. 

Den tidigare ostraffade 37-åringen döms till skyddstillsyn.

Läs mer:

Upprörd man ringde polisen – hade fått snö på sina skor

Biltjuven ångrade sig – körde tillbaka bilen till sin ägare