Vad innebär egentligen ett "signalfel" i tågtrafiken?
Vad innebär egentligen ett "signalfel" i tågtrafiken? - Foto: Pontus Lundahl/TT och Johan Nilsson/TT

Tågexperten svarar: Vad är ett "signalfel" – egentligen?

"Det är just nu stopp i tågtrafiken på grund av ett signalfel". Ja, den frasen låter säkert bekant för de flesta som någon gång åkt tåg. Men vad är egentligen ett signalfel, som så ofta leder till förseningar? Nyheter24 frågade järnvägsforskaren Anders Lindahl.


Inte sällan blir pendlare och resenärer försenade på grund av stopp i tågtrafiken, och ofta hänvisas det då till "signalfel". Samtidigt är det få som vet vad ett sådant signalfel faktiskt innebär.

Nyheter24 pratade med Anders Lindahl, järnvägsforskare vid KTH, för att reda ut begreppets faktiska betydelse och signalsystemets syfte.

Vad är ett signalfel i tågtrafiken?

Många av oss uppfattar det nog som om att ett signalfel är just det – ett fel på signalstolparna i tågtrafiken som visar rött, vitt eller grönt sken. 

Så kan det vara, men i regel är det inte riktigt så enkelt. Signalen kan visa rött, och det kan hänvisas till signalfel när det är problem inom signalsystemet i stort, till exempel vid problem med detektorer, kablar och radioutrustning.

Foto: Pontus Lundahl/TT

– Men framförallt indikerar signalfel alla övriga fel på järnvägen och tåg som som gör att efterföljande tåg inte kan släppas fram, förklarar Lindahl och fortsätter: 

– Det kan vara problem med räls eller annan banutrustning som exempelvis växlar, nedriven kontaktledning eller obehöriga på spåret.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Andra problem som kan ge upphov till signalfel är till exempel att resenärsbyten på ett framförvarande tåg tog längre tid än planerat.

– I samtliga fall visar signalen rött eller restriktivt besked eftersom tåget inte säkert kan framföras. Det vill säga, signalen visar egentligen "signalrätt", konstaterar Lindahl.

Signalsystemets syften 

Det signalsäkerhetssystem som används inom svensk järnväg, Automatic Train Control (ATC), infördes 1980 och har tre huvudsakliga syften.

– Att förhindra olyckor och att leda trafiken på ett effektivt sätt så att vi får "ett bra flyt" och en effektiv trafikering, uppger Lindahl som de första två skälen och fortsätter:

Foto: Pontus Lundahl/TT

– Och sedan att höja kapaciteten ytterligare respektive kunna höja hastigheten på trafiken genom att minska marginalen mellan tågen ännu mer, men på ett säkert sätt. 

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!