Svenska försvarmaktens Hercules 848 evakuerar människor på Kabuls flygplats. 1 300 personer som evakuerades från Afghanistan efter talibanrörelsens maktövertagande har fått kvotflyktingstatus i Sverige. Arkivbild.
Svenska försvarmaktens Hercules 848 evakuerar människor på Kabuls flygplats. 1 300 personer som evakuerades från Afghanistan efter talibanrörelsens maktövertagande har fått kvotflyktingstatus i Sverige. Arkivbild. - Foto: TT

Rekordmånga kvotflyktingar till Sverige

Under 2021 tog Sverige emot 6 411 kvotflyktingar, vilket också var det uppdrag som Migrationsverket hade. Det motsvarar kvoten för 2021 på 5 000 samt det antal kvotflyktingar som inte kunde överföras 2020 på grund av pandemin.


Fakta: Vidarebosättning

Att tas emot som kvotflykting i ett annat land (även kallat vidarebosättning) blir ett alternativ när FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att alla andra möjligheter är uttömda. Det vill säger när personen inte bedöms kunna bosätta sig i värdlandet eller återvända till hemlandet.

Att bli vidarebosatt i ett annat land ger flyktingarna en laglig möjlighet att skapa ett nytt liv i ett annat land och att komma till det nya hemlandet på ett säkert sätt.

Det är UNHCR eller en svensk ambassad som föreslår individer för vidarebosättning i Sverige. Migrationsverket prövar sedan om personen kan få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande enligt den svenska utlänningslagen.

Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende som är klart när personen anländer.

Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering men vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR.

Sedan 2018 har Sverige tagit emot 5 000 kvotflyktingar om året.

Källa: Migrationsverket

Närmare 70 procent av de personer som mottagits i Sverige 2021 är medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo.

Flest syrier

Nästan en tredjedel, 1 900 personer är medborgare i Syrien. Cirka 1 300 är afghaner som evakuerades efter talibanrörelsens maktövertagande under sensommaren och 1 122 personer som togs emot i Sverige var medborgare i Demokratiska republiken Kongo.

Den fjärde största gruppen, 734 personer, är medborgare i Sudan.

Det stora, och för de flesta, oväntade antalet afghaner som beviljades status som kvotflyktingar 2021 tvingade Migrationsverket att skjuta upp planerade överföringar av andra kvotflyktingar till Sverige.

— Vi har flera balansärenden med oss in i år än vad vi har haft tidigare eftersom de 1 300 kvotflyktingarna från Afghanistan inte var planerat, säger Oskar Ekblad, sektionschef Migrationsverket.

Färre nya

Migrationsverket kommer därför, i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR, minska antalet nya ärenden som kommer in i systemet i år.

— Men det är aldrig någon som har fått status som kvotflykting som inte får komma till Sverige. Men däremot kommer förmodligen färre personer i år komma nya in i det här systemet. Riktigt hur många kan jag inte säga, men att det blir en effekt har vi varit tydliga med från början. Och man är också medveten om det hos FN:s flyktingkommissariat, säger Oskar Ekblad.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Buss körde av bro i Sydafrika – 45 döda

Ryskt veto stoppar FN-övervakning av Nordkorea

Ryssland har stoppat förnyandet av en grupp FN-experter som övervakar internationella sanktioner mot Nordkorea.

Indiens opposition: Demokratin i fara

En knapp månad innan jättelandet Indien går till val har en av de ledande oppositionspolitikerna häktats. Flera protestmarscher har utlysts och en samlad opposition varnar för att demokratin står på spel.

Japansk blöjtillverkare satsar på vuxna

Antalet nyfödda barn i Japan är så få att en av landets blöjtillverkare väljer att hårdsatsa på sina vuxenprodukter i stället.

Ruttet påskägg för stockholmarna: Kommunchef tappade bort miljard

1 timme sedan
Nyheter24 har intervjuat Karin Wanngård, Socialdemokraternas finansborgarråd i Stockholms Stad om miljardförlusten i upphandlingen inom bland annat avloppssystemen under staden som tredubblats i pris från en halv miljard, till 1,4 miljarder. Chefen som godkände beslutet gick bakom ryggen på de valda politikerna. - Det som framkommit är oerhört allvarligt, säger Karin Wanngård, som får städa upp efter fadäsen.

Expert: Större risk för flygkrasch än broras

1 timme sedan
Brokollapsen i Baltimore har chockat en hel värld. Risken för en liknande händelse i Sverige är nästintill obefintlig, enligt Raied Karoumi, professor i brobyggnad. Risken för att ett flygplan skulle krascha in i Öresundsbron är nog större än en kollision med ett fartyg, säger han.