53-åriga Lina Ishaq dömdes på tisdagen till tolv års fängelse för brott mot mänskligheten, folkmord och grovt krigsbrott, sedan hon deltagit i förslavandet av nio yazidiska kvinnor och barn i al-Raqqa under IS kalifat i Syrien.
Svea hovrätt fastställde därmed den tidigare domen i år från tingsrätten – och bryter ny mark internationellt då det är första gången en domstol dömer enligt den bestämmelse i folkmordskonvention som särskilt skyddar barn.
”Banbrytande” dom
Eurojust beskriver den svenska domen som ”banbrytande” och skriver i ett pressmeddelande att den är mycket viktig för eventuella framtida åtal som tar sikte på tvångsförflyttningen av barn i krig och konflikter.
Tingsrättsdomen är redan översatt till engelska, arabiska och franska genom Eurojust-projektet IMPNA.
— Det är för att den innehåller så många vägledande slutsatser. Att hovrätten vidhåller slutsatserna från tingsrätten är otroligt viktigt, säger äklagare Reena Devgun, som lett utredningen mot Lina Ishaq.
Den svenska utredningen har bedrivits i ett samarbete med Frankrike, Nederländerna och Belgien, samordnat under Eurojust. Flera liknande åtal är på gång i andra länder.
— Vår lagstiftning bygger på samma grundläggande konventioner vilket gör att tolkningarna av rättsläget blir vägledande även internationellt, säger Devgun.
Inte uppsåtligt dödande
Domen är också den första i Sverige om IS angrepp mot den yazidiska minoriteten och den första där någon döms för brott mot mänskligheten. Det är bland annat viktigt att hovrätten fastslår att en folkmordsgärning kan innefatta en rad olika gärningar, anser Devgun.
— Här handlar det inte om uppsåtligt dödande, utan om gärningar som utsätter målsägarna för svårt lidande som man anser når upp till kraven för att kunna utgöra det här brottet.
Rätten säger också att livstidsstraff kan utdömas för folkmord utan uppsåtligt dödande, även om så inte blev fallet för Lina Ishaq.
— Från vårt perspektiv så är det faktiskt ett väldigt viktigt ställningstagande, säger Rena Devgun.




