Många medelålders svenskar rör sig farligt lite
Mindre än fem minuter per dag. Det är den tid medelålders svenskar i snitt ägnar sig åt högintensiv fysisk aktivitet per dag, enligt en ny studie. En anmärkningsvärt låg siffra, anser en av forskarna.
Den aktuella studien ingår i Scapis som är en stor forskningssatsning huvudsakligen finansierad av Hjärt-lungfonden, som satsat en halv miljard kronor.
Syftet med Scapis är att bygga upp en nationell forskningsbank med hälsodata och undersöka levnadsvanor och riskfaktorer kopplade till hjärta, kärl och lungor.
30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 från hela Sverige deltar. De har bland annat genomgått omfattande hälsoundersökningar och svarat på en enkät om levnadsvanor.
Källa: Hjärt-lungfonden.
Att vi rör oss för lite till vardags är knappast något nytt. Men att medelålders svenskar ägnar så pass lite som 0,1 procent av sin vakna tid åt högintensiv fysisk aktivitet, som kan vara exempelvis en rask promenad, det överraskade Elin Ekblom Bak som är docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan och en av forskarna bakom studien.
— Vi vet sedan tidigare att konditionsnivåerna hos svenskarna gått ner, men att det skulle vara så väldigt få minuter vi ägnar oss åt högintensiv träning var förvånande, säger hon.
För att räknas som högintensiv fysisk aktivitet ska träningen vara så pass ansträngande att det är svårt att hålla ett samtal.
"Får veta sanningen"
Studien omfattar 27 890 personer i åldrarna 50 till 64 år, som ingår i en befolkningsundersökning kallad Scapis och som är Hjärt-lungfondens största forskningssatsning.
Under en vecka fick de bära en liten dosa, en så kallad accelerometer, för att studera hur mycket de rörde sig och i vilken intensitet.
Något som gör studien unik är att rörelsemönstret mättes ”på riktigt” i stället för att deltagarna själva rapporterar in hur de rört sig.
— Annars brukar folk svara lite bättre än verkligheten, men nu när vi satt på dem en dosa får vi verkligen veta sanningen. Det är också viktigt för att utforma rekommendationer baserat på hur verkligheten ser ut, till skillnad från de rekommendationer som finns i dag som utgår ifrån vad folk säger, säger Elin Ekblom Bak.
Många hade riskbeteende
En dryg fjärdedel av deltagarna, 28 procent, hade vad forskarna klassar som ett riskbeteende, med mycket stillasittande och låga nivåer av fysisk aktivitet.
Och mer än var femte deltagare ägnade sig inte åt någon högintensiv fysisk aktivitet alls, visar resultaten som publiceras i tidskriften Scandinavian journal of medicine and science in sports.
— Att komma upp i puls är viktigt för hälsan, och för de flesta i denna åldersgrupp är det rent kroppsligt inte omöjligt att ägna sig åt högintensiv fysisk aktivitet. Det räcker med en raskare promenad där du har svårt att hålla ett samtal för att det ska räknas som högintensiv träning, säger Elin Ekblom Bak och fortsätter:
— Ändå är det många som inte får till det, eftersom vårt samhälle i mångt och mycket inte är byggt för att vi ska vara aktiva. Vi åker bil, sitter still på kontoret och många upplever träning som svårt att få till.
Deltagarna satt stilla mer än hälften av sin vakna tid – i genomsnitt åtta timmar om dagen.
— Det belyser att vi förskjutit hela vårt aktivitetsmönster, säger Elin Ekblom Bak.
Gång- och cykelpendlare stack ut
Hur mycket eller lite man rörde på sig varierade stort mellan deltagarna och forskarna kunde identifiera tre undergrupper som hade liknande rörelsemönster och bakgrundsfaktorer.
En av grupperna hade mycket stillasittande men också högre nivåer av högintensiv fysisk aktivitet. Utmärkande för dem var att de var män, födda i Sverige, hade universitetsutbildning och god ekonomisk buffert. De hade även ett arbete som innebar mycket stillasittande eller lätt fysisk aktivitet.
Nästa grupp satt både mycket stilla och hade lite fysisk aktivitet på alla nivåer. Utmärkande för dem var ett högt BMI och att de hade hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, reumatisk sjukdom eller en kombination av dem.
Den sista gruppen var året runt-aktiva pendlare som tog sig till jobbet genom att gå eller cykla. De hade ett generellt mer aktivt rörelsemönster med mindre stillasittande och mer måttlig eller högintensiv fysisk aktivitet.
Kunskaperna kan hjälpa till att utforma insatser som är anpassade till olika grupper i samhället, anser Elin Ekblom Bak. Speciellt för personer som rör sig allra minst skulle det göra stor skillnad.
— Kan vi få dem att bryta sitt stillasittande med lite rörelse så visar forskning att det har stora effekter på hälsan, säger Elin Ekblom Bak.
Bättre rekommendationer
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka om det finns en koppling mellan deltagarnas rörelsemönster och om de har så kallade plack i hjärtats kranskärl och halskärlen. Det kan ge ledtrådar om vilka rörelsemönster som innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
— Det blir otroligt spännande att se vilka samband som finns, eftersom det kan säga mycket om hur vi bör utforma rekommendationer om fysisk aktivitet baserade på verkligheten, säger Elin Ekblom Bak.
