Regeringen vill slopa köer till friskolor
Möjligheten att placera ett nyfött barn i kö till en populär friskola kan försvinna. Regeringen vill ta bort kötid som urvalsgrund i syfte att göra skolvalet mer rättvist.
Enligt regeringens förslag ska skolhuvudmän (kommuner och ägare av friskolor) kunna göra ett urval bland sökande elever enligt en eller flera av dessa kriterier.
För kommuner gäller att fördelningen får göras när elevers rätt till skolplacering nära hemmet har uppfyllts.
— Syskonförtur,
— Geografiskt baserat urval, (högst hälften av platserna i en friskola)
— Skolspår (för kommunala skolor),
— Verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter (gäller fristående skolor),
— Förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl,
— Lika möjligheter (lottning). Får dock inte vara den enda urvalsgrunden,
Tester och prov samt färdighetsprov i de fall sådana är tillåtna enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen. (Kan gälla till exempel musikklasser.)
— Urval enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar
— Det är hög tid att vi stoppar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vid en pressträff.
Det förslag som regeringen nu skickat till Lagrådet, och som riksdagen ska ta ställning till i mars, går i korthet ut på att ändra ramarna för fristående skolors urval av elever när det finns fler sökande än platser.
I dag är det möjligt att låta kötid styra, men om regeringen får som den vill är det slut med det om ett par år. Att kunna låta ett barn köa redan från födseln, eller i flera år, stänger ute barn som är födda sent på året. Det stänger också ute barn vars familj är ny på orten och barn vars föräldrar inte är insatta i skolvalssystemet, lyder argumenten.
Regeringen föreslår att alla skolhuvudmän ska verka för en "allsidig social sammansättning av elever" på sina skolor. Med andra ord blir det ett lagkrav på att skolorna så långt det är möjligt ska blanda elever med olika bakgrund – från såväl rika som från fattiga bostadsområden, till exempel. Närmare besked hur de skolansvariga ska göra kan komma i särskilda föreskrifter senare.
Syskonförtur och lottning
När skolorna sedan behöver göra ett urval, därför att antalet sökande är fler än platserna, måste de hålla sig till de urvalskriterier som anges i skollagen. Exempel på sådana kriterier är syskonförtur och geografiskt baserat urval. Även lottning kan användas i viss mån. Däremot ska inte kötid få vara en urvalsgrund.
Det stora kruxet för regeringen är att det hittills inte funnits en majoritet i riksdagen för att helt slopa kömöjligheten. Däremot har SD, M, KD, C och L uttalat sig för en begränsad kötid.
På frågan hur sannolikt det är att regeringens förslag röstas igenom av riksdagen säger Lina Axelsson Kihlblom att hon inte kan svara på det.
— Men jag vet att folket är med oss, att det är val i september och att det mullrar i många partier. Många medlemmar i partier på högerkanten tycker att det här (köerna, reds anm) är fel, säger Lina Axelsson Kihlblom.
"Pusselbit saknas"
Regeringen har också aviserat ett gemensamt antagningssystem för alla skolor, kommunala och fristående. Men det får vänta. Det finns inte pengar till ett sådant system.
— Tanken var att vi också skulle ha ett förslag om ett gemensamt skolval, men på grund av att M, KD och SD:s budget röstades igenom av riksdagen så är det inte fullt möjligt i dag. Vi kommer att återkomma om den saken, säger Lina Axelsson Kihlblom.
— Det saknas därför tyvärr en pusselbit för att få till ett skolval som är mer rättvist och framför allt öppet för alla.
Regeringen föreslår inte heller att det blir obligatoriskt för alla familjer att aktivt välja skola.
— Hade vi haft ett gemensamt skolval hade man kunnat titta på den principen, men nu blir det så att om man inte gör ett aktivt val får man plats på en kommunal skola nära hemmet, säger Lina Axelsson Kihlblom.
.jpg)
