Regeringen lämnar nu propositionen om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar till riksdagen.
Av den framgår att Sverige ska fortsätta att bidra i försvarsalliansens aktiviteter såväl på marken som till sjöss och i luften. Det handlar bland annat om den reducerade bataljonen i Lettland, örlogsfartyg i Natos stående maritima styrkor och Gripenplan i Natos luftövervakning.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleRegeringen öppnar även för att delta i andra operationer och aktiviteter.
— Vi behövs på många platser, och därför har vi tagit höjd för betydligt fler insatser i den här propsoitionen, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
Drönare och stridsflyg
En av dem är den nya särskilda insatsen Eastern Sentry, som är Natos svar på den ryska hybridkrigföringen.
— Syftet är att stärka kontrollen av luftrummet för att till exempel kunna hantera kränkningar av drönare eller stridsflyg, säger Pål Jonson.
Han utesluter inte att Gripenplan kan vara en del i detta, men vill vänta med att säga exakt vad Sverige ska bidra med tills Natos överbefälhavare samordnat insatsen.
Regeringen uppger också att man utökar mark- och marinstyrkorna något. Det är dock svårt att säga hur stor ökningen är eftersom man räknat på olika sätt jämfört med förra året.
— Det skapar en större flexibilitet för Nato och Försvarsmakten, och det innebär att maximalt 400 personer kan bidra i respektive insats, säger Maria Malmer Stenergard.
”Trovärdig allierad”
Därtill föreslår regeringen att samtliga svenska bidrag som står under Natos befäl ska kunna stanna kvar i händelse av väpnat angrepp. Det gällde tidigare enbart styrkan i Lettland och fartygen i Natos stående marina styrkor.
— Det är en viktig del i att vara en trovärdig allierad. Ryssland ska veta att vi är beredda att agera gemensamt och också snabbt, säger Malmer Stenergard.
