Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Kristoffer Triumf om Värvet, stand up och uppmärksamhet

Nyheter24 träffar Kristoffer Triumf och pratar om att vara först i Sverige med att bli känd genom en podcast, om att sänka garden och om sociala medier.

Kristoffer Triumf

Triumf har en av Sveriges största podcast.

Kristoffer Triumf med Nyheter24:s Gustav Holmström.

STOCKHOLM. Det är en aningen konstig känsla att sitta ned och prata med Kristoffer Triumf. Inte för att han är speciellt konstig utan på grund av att han väldigt snabbt har förvandlats till en av Sveriges mest igenkända röster, tack vare podcasten Värvet. Det är helt enkelt märkligt att prata med någon som man har en väldigt tydlig igenkänningskänsla för men samtidigt inte riktigt kan placera.

Tre dagar innan vi träffas har han varit på plats under Malmöfestivalen och gjort en live-intervju med Sissela Benn. Kvällen innan vår intervju stod han på scenen på Norra Brunn i Stockholm och körde stand up.

– Jag känner mig väldigt ödmjuk inför stand up som konstform. Jag kan vara jävligt stingslig när jag får kritik i livet. När folk klankar ner på värvet eller sådär. Men när det kommer till comedy tycker jag nästan alltid att den kritik jag får eller när jag får tips så kan jag verkligen ta in det. Jag har liksom inte garden uppe när det kommer till comedy.

Det måste vara skönt?

– Ja, det är ju härligt. Det gör ju att jag inte blir så ledsen när folk säger att jag kan göra någonting bättre.

Jag tänker dock att du inte kan få så mycket skit för Värvet?

– Lite grann. Ibland är det ju folk som stör sig på min person av någon anledning. Det var det ju mer av i början, att folk störde sig på att jag pratade långsamt. Det har man väl vant sig vid nu eller så pratar jag snabbare. Det kan nog vara en kombination. Men ibland så får jag ju läsa på Instagram eller så. Att jag har hybris, att jag är med överallt.

Det är väl skönt att vara med?

– Ja, det är ju bättre att vara med än att inte vara med. Men samtidigt så är jag ju rädd över att folk ska tröttna på mig. Det tar jag ju till mig, jag fick en neggig tweet om Takshow då var det liksom det första jag tänkte på när jag vaknade. Där är jag känslig.

"Värme, kärlek, respekt"

Innan karriären som komiker inleddes fanns en oroskänsla över att tvingas umgås med en massa andra komiker, en känsla som på efterhand kommit på skam. Helt enkelt eftersom att komiker hjälper varandra. Det finns en känsla av "värme, kärlek och respekt", säger han. Utan att för den sakens skull umgås med en massa andra komiker.

– Näe, jag hänger inte så mycket med någon egentligen. Men jag har haft väldigt stort utbyte av Martin Soneby, vi umgås en del. Han har hjälpt mig en del också, med praktiska tips och så. Sen har jag ju kontakt med många komiker, absolut inte på dålig basis men ändå. Jag har astrevligt när jag träffar David Batra eller så. Nu är ju inte han komiker per se men Fredrik Wikingsson är ju en god vän som tycker mycket om comedy.

Samtidigt så är det ju inte som komiker han är känd. Det är genom Värvet som han har etablerat sig, som han har skapat sig ett namn utanför en smal mediakrets. En framgång som medfört en del förändring.

–  Allting, kan man väl säga. Jag hade en förhoppning om att det kanske skulle göra det. Jag minns inte det själv, för jag har generellt sett ganska dåligt minne, men tydligen så hade jag varit hemma i mitt föräldrahem i Strängnäs och sagt att ”jag hoppas verkligen att det lyfter med podcasten, det hade varit så kul”. Innan jag gjorde det liksom. Och då hade jag en förhoppning om att det skulle ge mig någonting

– Jag ville vara mer synlig för att jag ville ha lättare att få göra roliga grejer. Jag var så beroende av andra människor för att få göra kul gig och då kunde det ju gå ett år mellan de roliga jobben. Sen så visste jag inte riktigt vad jag ville hålla på med, men jag visste vad jag inte ville hålla på med. Jag ville sluta med, eller i alla fall skära ner på, det jag hade gjort tidigare det vill säga att frilansa och hålla på med reklam. Och jag visste att jag ville ha något som låg närmre det som jag tycker är härligt. Och det har jag verkligen fått göra. Så det har förändrat det mesta. Jag tror att det även har, jag har lite dålig koll på ekonomi och så, men jag tror att det går bättre så också.

Du måste ju ändå vara den första i Sverige som etablerar sig med en podcast?

– Ja, visst. Ja, jag är väl kanske den första, det är jag nog. Men sen finns det en massa människor som gör podcasts och som borde upptäckas av flera. 

Lärt sig gilla sin egen röst

Samtidigt så har Värvet något unikt i hur det faktiskt rotas i grejer, utan att man som lyssnare på något sätt får känslan av att det rotas. Det går ganska långsamt, Kristoffer använder sig av långa pauser men ändå så rör det sig hela tiden framåt.

– Jag tror att det är uppskattat att det får vara ganska luftigt och långsamt, även om jag själv lyssnar på en och en halv gånger hastigheten när jag måste lyssna på den.

När du måste lyssna?

– Ja, om det är någon som säger att det är något fel eller så. Sen lyssnar jag ju på alla intervjuer innan jag lägger ut dem en gång, för att ge anvisningar om vad jag tycker ska fixas till.

Det låter jobbigt?

Jag tycker inte att det är det. Jag tror att jag tyckte att det var jobbigt i början, och jag tror att jag tyckte det när jag var skrivande journalist. Eller journalist, skribent. Jag har blivit väldigt van vid min egen röst, jag tycker till och med att den kan vara behaglig.

Det tycker ju uppenbarligen väldigt många.

– Ja, det är möjligt. Sen ska jag inte göra mig några illusioner om att det är mig folk lyssnar på. Värvet hade aldrig varit så här stort om jag inte hade haft celebra gäster.

Just gästfördelningen i Värvet är intressant. Det blandas verkligen mellan gästerna. Från Amanda Ooms till Maria Montazami. Och redan från början hade Kristoffer en väldigt utarbetad strategi att att boka gäster med stor following i olika sociala medier. Något som funkat bra, även om han själv säger att det var ett "supermisstag" att inte tänka mer på könsfördelningen i början.

– Jag älskar Twitter och Instagram, jag tycker att det är svinroligt och jag har ju också medvetet försökt få många följare. På Twitter jobbade jag ju medvetet med det, och det var inte bara av fåfänga även om det såklart är en del av förklaringen, utan det var ju framförallt för att när Fredrik Wikingsson eller Alex Schulman nämnde Värvet så blev det en peak i lyssningen. Då kände jag att jag ville ha det instrumentet själv. Det är ju värt väldigt mycket att ha det.

Gillar att bli intervjuad

Även om det just nu går lite segt att få fler följare på Twitter. Tidigare lockade han med en Värvet-intervju med sig själv när han nådde 20 000 följare. Vilket såklart skedde, och själva intervjun gjorde av Kristian Luuk, själv ett fan av Värvet. En intervju som han bara hört första minuterna av men som han ändå inte är riktigt nöjd med eftersom att han "gick in med inställningen att det skulle bli lite pinsamt". Paradoxalt nog, eftersom att han annars inte ser några problem med att prata om sig själv.

– Nej, egentligen inte. Jag är ganska transparant och jag tycker också om att bli intervjuad, jag är ju en person som gillar uppmärksamhet annars hade jag nog inte gjort det här. Varken comedy eller en podcast. Så jag tycker inte det. Det är ju själva vitsen, i alla fall med comedyn, att man får dela med sig av sig själv.

Har du förändrats som människa av att få mer uppmärksamhet?

–  Ja, det har jag nog. Jag tycker nog att jag har en större trygghet i mig själv på något sätt och jag mår nog generellt sätt bättre. Det är inte bara zoloftens förtjänst utan jag är en lyckligare och mer komplett person, men det har inte med uppmärksamheten per se att göra utan det har att göra med att jag gör någonting som jag verkligen gillar och som jag är stolt över. Jag är stolt över Värvet i så många led. Jag är stolt över att jag har lyckats skapa det själv, jag är stolt över att så många människor gillar det, jag är stolt över att periodvis i alla fall kunna leva på det och jag är stolt över att det har lett till att att jag får göra andra grejer som jag är stolt över. Och så har jag ju inte känt med något reklamjobb som jag har gjort. Så det är klart att jag är en mer tillfredsställd människa än vad jag var innan.

Det är intressant för det är ju en ganska stor del av Värvet att prata om hur man faktiskt mår. Är folk rädda för att prata om det?

– Jag vet inte. Det är extremt sällsynt i Värvet att någon säger att ”det där vill jag inte prata om”. Så jag tror inte att mina gäster är rädda i alla fall. Jag minns en grej som blev bortklippt med en gäst när jag frågade hen om alkohol och det ville hen inte svara på så då fick vi klippa bort det. Men i övrigt så kan jag inte komma på något tillfälle när någon har sagt att ”hit men inte längre”.

Finns det några ämnen som du drar dig för?

Ja, allt snask liksom. Jag har ju haft gäster hos mig där jag haft information om folks privatliv som jag har valt att inte ta med. Det är inte för mig. Jag har varit sugen på att fråga om vissa såna grejer, och ibland gör jag det också, men för det mesta så känner jag också att det här snaskiga det får någon annan göra. Jag är kanske lite mer existentiellt lagt.

Det låter som en svår balansgång?

– Ja, det är det verkligen. Och ibland blir det ju jätteprivat. Sen har jag ju vissa grejer när jag själv ger intervjuer som jag försöker att inte prata om så mycket.

Som till exempel?

– Nej, men som att jag ganska ofta får frågor om mitt förflutna, eftersom att jag har pratat om det faktum att jag liksom tagit en del droger och druckit för mycket. Men då känner jag litegrann att de tillfällen vill jag välja och vara lite herre över när jag ska prata om dem. Och också delvis av hänsyn till min familj också.

Förflutet är en sak, framtiden är en annan. Frågan är bara lite vad som finns i framtiden.

– Jag vet inte, men jag tror att Värvet ska vara Värvet. Jag är inte säker. Men däremot så vill jag jättegärna göra teve. Jag skulle gärna göra radio också, men inte Värvet då utan något annat.

Vad är det teve du vill göra? Ett eget program? 

– Ja, jag har en massa idéer. Dels dokumentära idéer, sen intervjuer i någon form. Och jag skulle gärna på sikt, om man kan förnya genren, göra en talkshow också.

Mer:

"Lite som terapi faktiskt"