Torsdag 26 Maj
Stockholm

Kristoffer Appelquist om nya turnén och om att uppträda i fängelse

Kristoffer Appelquist
1 av 3
Kristoffer Appelquist. Foto: Bingo Rimér
Kristoffer på scenen.
2 av 3
Kristoffer på scenen. Foto: Malin Nilsson
3 av 3

Nyheter24:s Gustav Holmström pratar med Kristoffer Appelquist om nya turnén, att uppträda på fängelser och om att vara stand up-scenens Jonny Rödlund.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Turnéschema

 1/10 UPPSALA

2/10 STOCKHOLM 

3/10 VÄSTERÅS

4/10 SKÖVDE

5/10 BORÅS

9/10 GÖTEBORG

10/10 MALMÖ

11/10 VARBERG

12/10 HALMSTAD

25/10 LINKÖPING

Om att vara på turné
– Det är det man längtar efter hela året. På sätt och vis levs ju mitt liv på turné eftersom att jag jobbar runt om i hela landet. Det är en stand up-klubb ena kvällen, det är en invigning av en arena nästa dag. Det är en föreläsning för någon kommun om kreativitet en tredje dag. Sen är det inspelning av ett teveprogram på flygplatsen i Kalix. Så där är det. Man åker runt. Men när det kommer till turnéer så att man får spela sin egen föreställning då är det helt plötsligt så att jag har kontrollen. Föreställningen börjar samma tid varje kväll, det är samma föreställning varje kväll. Jag är ledig hela dagen. Jag har med mig en roadmanager som fixar med allting, som säger att här ska vi bo, här ska vi åka, imorrn ska vi äta frukost klockan nio och så där. Det enda jag behöver tänka på är mitt innehåll. Det enda jag behöver tänka på är att ha en struken skjorta, ett gott humör och någonting roligt att säga. Det är ju så fruktansvärt lyxigt att det inte finns något negativt med det.

Om att twittra

– Det går i vågor. Det kan explodera. Har jag tråkigt framför melodifestivalen då hamnar jag i the zone och jobbar heltid med att twittra så att tvätten ligger kvar i maskinen och mejlen är obesvarad. Jag är ju lite dampig liksom. I allt, trädgårdsarbete, twittrande, allt.

Du har lätt att komma in i såna perioder?

– Ja, jag har lite väl lätt att komma in i såna perioder. Mycket av mitt arbete med mig själv handlar om att lära mig att ta det lite lugnt också. Jag menar det det är ju lite dubbelt livet i mitt jobb. Det är lite roligt, jag bor i ett gammalt hus i Sunne i Värmland och där går jag runt i snickarbyxor och pysslar med ved, skrapar lite på ett fönster, hämtar och lämnar barn, meckar med en gammal moppe som jag och min grabb håller på med. Och samtidigt så sätter jag mig i soffan med fötterna på bordet och twittrar lite då och då. Då är man ju liksom närvarande på två ställen samtidigt. Det är ju en sjuk värld som vi har byggt med internet och så där. Det är ju sån extremt stor skillnad. Så ibland så är jag hemma i två månader och bara skriver och då går jag runt i snickarbyxor hela dagarna. Sen ibland är jag på turné, då är det bara hotell hela tiden. Och det är ju mindfucking, det gäller att på något sätt hitta distans till det där och inte...jag är livrädd för att tycka att det är viktigt med Twitter. Det är ju inte det helt enkelt.

Kristoffer Appelquist har precis inlett sin turné "Drömmen om Amerika", en turné som kommer att ta honom ungefär överallt i landet. Men innan det så värmde han upp som en svensk Johnny Cash.

– Jag har gjort några tjuvföreställningar, bokstavligen talat, två på Kumla och sen har jag gjort en på Lunds humorfestival.

Hur var det att köra på Kumla?

– Det var bara roligt. Det är ju lite speciellt på så sätt att det är en tough crowd med människor som delar referenser. Man kanske har varit på samma ställe i flera år och inte varit utanför. Inte provat alla nya Ben & Jerrys smaker och sådär.

Men det gick bra ändå?

– Ja, det var väldigt spännande, och roligt och intressant att få besöka ett fängelse. Publiken, folk är ju folk. Jag har ju uppträtt för soldater och dagisfröknar och undersköterskor innan och det är liksom lite samma sak. De har en massa gemensamma referenser, de är en tydligt definierad grupp och då får man kämpa lite för att komma in i den.

Älskar studiebesök

Idén att överhuvudtaget köra i ett fängelse kommer från Kristoffers ständiga önskan att bara lära sig mer. Om allt.

– Saken är att jag under hela min karriär som ståuppkomiker försökt tjuva mig till olika studiebesök. Om jag var ekonomiskt oberoende, då skulle jag gå på ett studiebesök om dagen. Som kungen. Jag tycker att det är så jävla roligt att få se hur andra har det. Och det som är ganska slående är att vilken miljö man än besöker så tänker man att ”fan, det här skulle kunna vart jag”. Jag hade också kunnat sitta på Kumla om det hade blåst lite mer den tolfte februari -74. Det är små grejer som är livsavgörande och därför så tycker jag att det är intressant. Jag är lite perspektivtagande, jag tycker att det är roligt att byta perspektiv. Det är bra hjärngympa. Vissa gör sudoku, jag gör studiebesök.

Finns det några fler studiebesök du funderar över?

– Oh ja, massor. Det enda jag tänker på nu är sjöfart. Jag är så fascinerad av människor som jobbar ombord på stora båtar som åker runt jorden, du vet såna där fraktfartyg. Containerbåtar och sånt där. Jag skulle ge vad som helst för att få åka med på en sån i en månad.

En hel månad? 30 gig?

– Ja, precis. 30 gig med samma publik.

Där kan du snacka tough crowd...

– Ja, haha. Å andra sidan har man hela dagarna på sig att skriva nya skämt så det kanske hade gått ändå. Faktum är att när jag uppträdde för de svenska soldaterna i Afghanistan så har det varit lite så. Eftersom att man åker runt så turnerar man ju men personalen flyttas ju mellan dom där olika camperna hela tiden så ibland kan det sitta tio personer som bara ”ikväll är vi här”, då blir det mer ”okej, då får ni höra något som ni redan hört”. Det är verkligen utmanande det där att ha samma publik varje kväll.

Tar frågor från publiken

Under den nya turnén har Kristoffer valt att vända på delar av uppträdandet.  

– Det är så här, när jag själv gårpå stand up så brukar jag inte bli så glad över den där grejen”vad jobbar du med, vart kommer du ifrån, vad fula glasögon duhar. Jaha, du är från landet, hur lång tid tog det att åka hitmed traktorn?” Jag tycker att det brukar vara liteövergreppsvarning på det där samtalet mellan komikern ochpubliken. Så jag försöker vända på det där i min föreställningatt det istället är så att publiken får ställa frågor till mig.Fråga vad ni vill, så lovar jag att svara.

Vad får du för frågor?

– Allt från vad jag röstar på till vad jag väger till vad jag äter till vem jag hatar, vad jag älskar, vilken min favoritmusik är. Allting. Och det kan ju vara lite tuffa frågor att svara på ibland men för det mesta kommer man fram till att ”vafan, vad spelar det för roll”? Jag menar jag ställer krav på min publik att de ska engagera sig och bjussa på sig själva, då vill jag göra det också.

Humorns Jonny Rödlund

Förutom att han blivit utsedd till både årets nykomling och årets manliga komiker på Svenska Standupgalan, vilket visar på att han helt enkelt är jävligt rolig, har Kristoffer också en del andra fördelar. Förutom att vara rolig då. Han spricker i princip aldrig på scenen till exempel.

–  Nä, jag spricker inte, det är sant.Ofta är det där med att spricka medvetet, så det är snarare eninställning eller något annat. Det kommer ju från farskulturen.Men det är klart, om nån i publiken säger något roligt eller omman gr en rolig improvisation och så blir man förvånad själv dåkan jag liksom spricka eller vad man ska säga. Men jag fattar vad dumenar. Det är lite min stil.

Tar det lång tid att lära sig?

– Det finns ju komiker, som min kompis Fredrik Andersson till exempel, som har jobbat så in i helvete med att utveckla sina skills. Alltså han har lärt sig väldigt mycket om att skriva skämt och sådär. Han är ju fantastiskt bra på det. Och han är ju som en Henke Larsson-fotbollsspelare, det är verkligen arbetsseger efter arbetsseger. Men jag kör ju bara på talang. Jag har inte lärt mig nån teknik överhuvudtaget utan jag har med mig uppsättningen av färdigheter som jag hade när jag var 15. Det är dem jag säljer nu. Och det gör ju att vissa grejer har jag jävligt lätt för och vissa grejer kan jag inte alls.

Han är Henke och du är Zlatan?

– Ja, nu blir det lite obekvämt attjämföra sig med Zlatan. Zlatan har väl gjort sina timmar också,finns det inte nån som man tänker att ”fan vilken begåvad kille,om han bara tränade varje dag också så skulle han bli Zlatan"?

Jonny Rödlund?

– Haha, Jonny Rödlund, exakt. Där sattedu det faktiskt.

Kommentera
Kopiera länk
Dela