Efter att USA och Israel inlett bombningar mot Iran, och Iran svarat med attacker i närområdet samt en blockad av det viktiga Hormuzsundet, har priserna på olja och fossilgas skjutit i höjden. De skenande energipriserna väntas nu få direkta konsekvenser för plånboken hos svenska konsumenter.
De ökade kostnaderna är ett allvarligt hot mot matproduktionen.
– Ingen annan extern störning slår hårdare än ökade energipriser som sen smittar av sig på dyrare transporter, dyrare förpackningsmaterial och dyrare energi i förädlingsledet. Det påverkar hela livsmedelskedjan, säger Carl Eckerdal, chefekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, till SVT Nyheter.
Snabbare prisökningar att vänta
Även om det är osäkert exakt när matproducenterna tvingas föra över hela kostnadsökningen på konsumenterna, står det klart att kriget redan driver upp priserna. Bedömningen är tydlig: ju längre konflikten pågår, desto kraftigare och mer långvarig blir prischocken.
Förutom den dyrare energin skapar blockaden i Hormuzsundet akuta problem för det globala jordbruket. Omkring 25 till 30 procent av världens kvävegödsel exporteras via sundet, en handelsrutt som nu är helt stängd.
Kriget hotas Sveriges mat på frukostbordet
Bönderna är i dag helt beroende av konstgödsel för att få lönsamma skördar och öka markens avkastning. Utan dessa råvaror hotas den globala livsmedelsförsörjningen i grunden.
– Tar vi bort gödseln så försvinner hälften av världens jordbruksproduktion, som är fundamentet för alla de råvaror som sen ska bli till olika slags livsmedel. Det här kommer påverka allt på ditt frukostbord: mjölken, havregrynen, brödet och skinkan på brödet, säger Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen, till tidningen.
Sveriges sårbarhet oroar
Tillverkningen av konstgödsel i andra delar av världen är dessutom starkt beroende av fossilgas från området kring Persiska viken. De stoppade gasleveranserna har utlöst en prischock som nu gör gödseln så dyr att vanligt jordbruk riskerar att bli olönsamt. I denna globala kris befinner sig Sverige i en särskilt utsatt position.
– På längre sikt behöver Sverige beredskapslager och även bygga upp en förmåga att tillverka egen konstgödsel. Vi är ett av få länder i Europa som saknar egen produktion, fortsätter Myrelid vidare till SVT Nyheter.
Fakta: Så påverkar konstgödseln
Konstgödsel, eller mineralgödsel, är industriellt framställda näringsämnen som främst består av kväve, fosfor och kalium. Användningen syftar till att snabbt öka jordbrukets skördar och är mer koncentrerad än vanlig naturgödsel.
Enligt Naturskyddsföreningen bidrar metoden dock till övergödning och en minskad markbördighet över tid. Tillverkningen är dessutom starkt klimatpåverkande och extremt energikrävande, då den ofta förlitar sig på just fossilgas samtidigt som kvävet tas från luften och övriga mineraler bryts i gruvor.
