Har du vunnit en budgivning på en bostadsrätt? Då behöver banken snabbt få svar på om lägenheten är pantsatt. I dag kan det bli en flaskhals – men från 2027 börjar ett nytt register byggas upp som ska göra kontrollen enklare.
Regeringens förslag innebär att alla bostadsrätter ska registreras hos Lantmäteriet. Registret ska innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, föreningen och pantsättningar.
Syftet är bland annat att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker.
Därför kan köpare få snabbare besked
När en bostadsrätt används som säkerhet för ett lån kallas det pantsättning.
Till skillnad från hus finns det i dag inga pantbrev på bostadsrätter. I stället underrättas bostadsrättsföreningen, som ansvarar för att hålla reda på vilka panter som finns.
Det gör att en bostadsaffär ofta är beroende av att föreningen, förvaltaren eller den som sköter lägenhetsförteckningen kan ta fram rätt information i tid.
Med det nya registret ska registrering ersätta underrättelse till bostadsrättsföreningen som det avgörande sakrättsliga momentet vid både pantsättning och överlåtelse. Det betyder att köpare, kreditgivare och mäklare framöver ska kunna få relevant information om pantsättningar via registret i stället för via föreningens egna anteckningar.
Affärerna där registret kan göra störst skillnad
Den största skillnaden lär märkas i affärer där tiden är knapp.
Det kan handla om köpare som behöver snabbt lånebesked, affärer där tillträdet ligger nära i tiden, eller bostadsrätter där flera tidigare lån och pantsättningar behöver kontrolleras.
Även mäklare och banker kan vinna tid om informationen blir lättare att kontrollera. Regeringen skriver uttryckligen att registret ska förenkla för bostadsrättsföreningar, myndigheter och aktörer på bostadsmarknaden.
Många bostadsrätter är pantsatta
Enligt propositionen är ungefär 70 procent av landets bostadsrätter pantförskrivna. I Stockholmsområdet uppges andelen kunna ligga på 80 till 90 procent. Bolån med bostadsrätter som säkerhet uppgick 2024 till 1 409 miljarder kronor.
Det är därför registret kan få stor betydelse just för bolånetagare och bostadsrättsköpare.
När många bostadsrätter är belånade blir kontrollen av pantsättningar en central del av affären. Om den kontrollen går snabbare och blir mer enhetlig kan det minska risken för sena besked, felaktiga uppgifter och stress i slutskedet av köpet.
Men förändringen sker inte över en natt
Det viktiga att känna till är att 1 januari 2027 inte betyder att hela registret är färdigt och fullt användbart samma dag.
Regeringen föreslår att lagändringarna som gäller uppbyggnaden ska träda i kraft då. Därefter ska uppgifter samlas in och kontrolleras, vilket beräknas ta två till tre år. Lantmäteriet ska meddela regeringen när registret är färdigt att tas i bruk.
Det innebär att köpare under en övergångsperiod fortfarande kan behöva räkna med dagens rutiner.
