Fler fartkameror installeras runt om i landet vilket har väckt många starka reaktioner. De blir dessutom mer avancerade.
De nya kamerorna, kallade Argus 4, ska hjälpa polisen att identifiera fortkörare. Även vid omkörning och i svåra ljusförhållanden, något som Nyheter24 skrivit om tidigare.
Med hjälp av ny teknik hoppas myndigheterna kunna öka tryggheten på vägarna och fånga upp fler som kör för fort. Men var åker flest fast egentligen? Man skulle kunna tänka att det är på landsvägar eller motorvägar, men faktum är att så är inte fallet.
Nya fartkameror – så lite krävs
Svenska vägar är i dag utrustade med över 2 500 fartkameror, som inte bara fungerar som avskräckning, de räddar liv.
Enligt Trafikverket bidrar kamerorna varje år till att runt 20 personer slipper dö i trafiken och ytterligare omkring 70 undviker att bli allvarligt skadade.
Det krävs inte mycket för att kameran ska blixtra till på vägarna. En hastighet på så lite som 6 km/h kan räcka och kameran aktiveras när fordonet är cirka 14 meter från den, enligt Carup.
Trots att det höga antalet bilder, som ligger på ungefär 350 000 till 400 000 per år – är det bara 120 000 till 130 000 som leder till böter. Orsaken? Det kan vara en utmaning att identifiera föraren.
Många faktorer spelar roll, ljussättning, suddiga registreringsskyltar eller ansikten som inte syns, är bara några av dem.
De slipper böter
Lis Marie Svonni, chef för ATK-avdelningen, förklarar att bilderna ibland redigeras för att förbättra ljuset så att ansiktet blir synligt. Sedan jämförs bilderna med körkorts- och passregister.
Om föraren går att identifiera skickas brev hem med både bildbevis och instruktioner för hur man bestrider en bot – om man tycker att det har skett ett misstag, enligt Carup.
Nytt för i år är att bilar som kör om, som tidigare varit svåra att identifiera i bild, nu kan bötfällas mycket lättare. Tack vare en ny funktion i kamerorna kan man tydligare avgöra vilket fordon på bilden som körde för fort.
Men det finns grupper som ofta klarar sig. Motorcyklar, som saknar registreringsskylt fram, är svåra att spåra, likaså turister från länder utanför Norden – eftersom utredning bara sker om fordonet är registrerat i Sverige eller ett nordiskt grannland.
Här fångas flest fortkörare på fartkamera
- Bräckemotet (Lundbytunneln) – Eriksbergsmotet (Lundbytunneln)
- Trafikplats Nyboda (Södra länken) – trafikplats Lugnet (Södra länken)
- Hagenmotet (Gnistängstunneln)–Gnistängsmotet (Gnistängstunneln)
- Trafikplats Karlberg (Norra länken) – trafikplats Värtan (Norra länken)
- E22/Lv669 Björketorp korsning–E22/Lv669 Björketorp korsning
- Överhörnäs – Överhörnäs
- Hedkärra – Jönsbacken
- Tveta kyrka
- Rydbokorset – Kulla vägskäl
- Idbyn – Idbyn
- Kätterud – Kätterud
- Gottröra – Rösa
- Åkersberga – Roslags Kulla
- Tappström – Brommaplan
- Grästorp – Vara
Källa: Carup.
Överraskande? Kanske. För många är det lätt att tro att fartkamerorna gör störst skillnad på långa landsvägar, men det är i våra stadstunnlar som de allra flesta blir tagna på bar gärning.
