EU:s plan har varit glasklar. Från 2035 ska inga nya bilar med utsläpp få säljas, vilket i praktiken innebär ett stopp för bensin och diesel. Men nu brinner det i knutarna.
Sex länder, ledda av Italiens premiärminister Giorgia Meloni, begär att reglerna ändras, något Automotive News rapporterar om.

Länderna vill rädda hybriderna
I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skriver ledarna att även laddhybrider, räckviddsförlängare och bränslecellsbilar måste få fortsätta säljas efter 2035. Bland undertecknarna finns Polens Donald Tusk, Slovakiens Robert Fico och Ungerns Viktor Orbán. Även Tjeckien och Bulgarien ansluter sig till kravet.
De menar att EU befinner sig vid ett vägskäl. Målet om minskade utsläpp står fast, men industrin blöder och utan lättnader riskerar Europa att tappa konkurrenskraft globalt.
Även Tyskland har tidigare uttryckt samma önskemål vilket.
Europas biljättar kräver besked
Ledarna varnar för att ett ensidigt fokus på batteribilar hämmar innovation och skapar ojämlika förutsättningar. De skriver att teknisk neutralitet måste gälla och att det inte finns någon enskild lösning som passar alla länder och alla typer av transporter.
Bakom kulisserna växer pressen. Bilföretag som Volkswagen, Stellantis och Renault vill ha klarhet för att kunna planera sina investeringar.
När efterfrågan på elbilar blivit svagare än prognoserna och konkurrensen från Kina ökar, vågar ingen satsa miljardbelopp i blindo.
Samtidigt drabbas europeiska fabriker av höga energi och lönekostnader, och flera tillverkare skär ner. Frankrike går sin egen väg och försöker skapa ett slags europeisk förtur för elbilar, i hopp om att skydda jobben.

Beslut kan dröja
EU-kommissionen ska egentligen lägga fram ett stödpaket för bilindustrin den 10 december, men tidplanen kan skjutas fram. Klart är att 2035-målet, som klubbades så sent som 2023, nu inte längre känns lika självklart.
Då såg elbilsmarknaden ut att rusa. I dag är läget ett helt annat, och allt fler frågar sig om Europa behöver en ny plan.




