För svenska bilägare ser 2026 ut att bli ännu ett år då kostnaderna kan dra iväg. Vissa får högre fordonsskatt och andra dyrare försäkringar – men också fortsatta smällar vid pumpen.
Allt går dock inte åt samma håll – och det är just därför 2026 blir ett år då detaljerna avgör hur hårt din bil slår till mot plånboken
En avgift har redan höjts för nästan alla
En kostnad som redan har blivit högre under 2026 är vägtrafikregisteravgiften. Transportstyrelsen höjde den från 69 till 74 kronor per fordon från den 1 januari, vilket inte är en dramatisk höjning i sig, men den träffar brett eftersom avgiften tas ut årligen för varje fordon som finns registrerat i vägtrafikregistret.
Det betyder att nästan alla med bil redan nu betalar lite mer än i fjol – oavsett om bilen är ny, gammal, bensindriven eller elektrisk.
För nya laddhybrider kan skatten sticka iväg
Den största enskilda smällen under 2026 kan däremot komma för den som köper en ny laddhybrid. Från årsskiftet gäller en ny viktningsfaktor för laddhybrider, vilket ska ge mer representativa utsläppsvärden. Transportstyrelsen är tydlig med att ändringen bara gäller nya bilar som registreras efter årsskiftet.
Det viktiga för plånboken är att ett högre koldioxidvärde kan ge högre fordonsskatt. För bilar som omfattas av malus gäller från den 1 juni 2022 och framåt att skatten börjar stiga över 75 gram koldioxid per kilometer, med 107 kronor per gram mellan 76 och 125 gram. Grundbeloppet är 360 kronor per år.
Det betyder att en bensindriven laddhybrid, efter den nya beräkningen, hamnar på exempelvis 98 gram koldioxid per kilometer och får en årlig malusskatt på 2 821 kronor under de tre första åren.
Ligger bilen däremot kvar på eller under 75 gram stannar skatten vid grundbeloppet, alltså 360 kronor per år. Samtidigt betonar Transportstyrelsen att majoriteten av laddhybriderna även fortsättningsvis bedöms klara sig med grundbeloppet.
Tanken kan bli dyr – trots skatteförslag
Drivmedlen är samtidigt ett eget orosmoln. Regeringen gick den 23 mars ut med att den vill tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel mellan 1 maj och 30 september 2026, just för att motverka stigande drivmedelspriser till följd av det pågående kriget i Iran.
Enligt regeringen motsvarar sänkningen omkring 1,03 kronor per liter för bensin och cirka 0,4 kronor per liter för diesel, om hela skattesänkningen slår igenom i priset vid pump.
Men det är ett förslag om tillfällig lättnad, inte ett tecken på att drivmedel blivit billigare. Tvärtom visar regeringens egen formulering att prispressen uppåt har varit så stark att man nu vill sänka skatten till EU:s miniminivå under en begränsad period.
Försäkringen kan också bli dyrare – ibland utan att du tänker på det
Bilförsäkringen är en annan kostnad som lätt glöms bort när man räknar på vad bilen kostar. Konsumenternas konstaterar att priset på en bilförsäkring varierar beroende på bland annat bilmodell, bostadsort och vilka som kör bilen, och att priset också kan förändras över tid. De pekar också på att många bolag erbjuder nykundsrabatt första året, vilket gör att kostnaden kan hoppa upp när rabatten försvinner.
Dessutom har försäkringsbolag rätt att höja priset när försäkringen förnyas efter ett år. Enligt Konsumenternas beror höjningar ofta på generella prishöjningar, till exempel ökade skadekostnader, men det kan också handla om individuella påslag om bolaget bedömer att kunden innebär högre risk.
För pendlaren kan trängselskatten bli en tung post
För den som kör mycket i storstäderna är det heller inte bara årsskatt, försäkring och bränsle som avgör slutnotan. I Stockholm och Göteborg tas fortfarande trängselskatt ut, och enligt Skatteverkets rättsliga vägledning varierar beloppen mellan 9 och 45 kronor per passage, med ett max på 135 kronor per dygn i Stockholm och 60 kronor per dygn i Göteborg.
Det är ingen ny höjning i år, men det är en kostnad som snabbt kan bli större än många små avgiftshöjningar tillsammans.
Allt blir faktiskt inte dyrare
Samtidigt finns det också lättnader under 2026. Från den 1 januari sänktes energiskatten på el från 43,9 till 36,0 öre per kilowattimme, vilket är positivt för bland annat elbilsägare som laddar hemma. Regeringen har dessutom gått vidare med ett förslag om att slopa den årliga indexeringen av elskatten för att undvika nya höjningar efter 2026, skriver Skatteverket.
Och från den 1 februari 2026 tas inte längre fordonsskatt ut för släpvagnar med totalvikt som har en totalvikt mellan 751 och 3 000 kilo.
Det är omkring 850 000 släpfordon som omfattas av ändringen, och den tidigare årliga skatten låg enligt myndigheten ofta på omkring 350 till 500 kronor.
