Regeringen växlar upp arbetet med att rusta svensk sjukvård för kris och krig.
Nu får Socialstyrelsen i uppdrag att dra igång en pilot för så kallade beredskapssjukhus – med målet att vården snabbare ska kunna hantera många skadade samtidigt.
Klicka här för att följa oss på GoogleMed pilot menas i det här fallet ett testprojekt, där modellen med beredskapssjukhus först ska prövas i mindre skala innan den eventuellt byggs ut bredare.
Beredskapssjukhus i Sverige – därför rustas sjukvården för kris och krig
Beskedet är ännu ett tecken på att totalförsvaret byggs ut i snabb takt. Den här gången handlar det om sjukvården, där regeringen vill stärka kapaciteten både i vardagen och vid allvarliga händelser.
Enligt regeringen ska ett beredskapssjukhus kunna öka vårdkapaciteten inte bara vid höjd beredskap och krig, utan också vid större kriser med många skadade.
Så kan regeringens satsning på beredskapssjukhus märkas för dig
Det som kan märkas för allmänheten är framför allt att staten går in tyngre i vårdens beredskap. Socialstyrelsen ska ersätta regionerna för kostnader kopplade till piloten, och pengar ska också betalas ut till samtliga regioner för anställningar, utbildning och övning som ska öka kapaciteten i vården.
Det handlar alltså inte bara om planer på papper, utan om konkreta satsningar som ska göra vården mer motståndskraftig om Sverige skulle drabbas av en stor kris eller i värsta fall krig.
Beredskapssjukhus kan rädda vårdplatser i Sverige
Regeringen skriver också att piloten ska bidra till att motverka minskningen av vårdplatser, särskilt i norra Sverige.
När Socialstyrelsen väljer sjukhus för satsningen ska myndigheten särskilt titta på sjukhus som är aktuella för avveckling, och nämner Sollefteå sjukhus som ett exempel.
Elisabet Lann och Carl-Oskar Bohlin om vårdens beredskap i krig
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) beskriver satsningen som ett viktigt steg för att stärka vårdens kapacitet.
– Sjukvårdens kapacitet att ställa om och hantera ett stort antal skadade behöver stärkas. Piloten är ett viktigt steg för att ge vården bättre förutsättningar. Ett beredskapssjukhus ökar vårdkapaciteten både i vardagen och också vid allvarliga händelser med många skadade, säger Lann i ett pressmeddelande.
Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) lyfter fram att satsningen är en del av ett större arbete med att bygga upp Sveriges motståndskraft.
– Sveriges befolkning förtjänar en vård som fungerar, även under de påfrestande omständigheter som en omfattande kris eller ett krig skulle innebära. Det här pilotprojektet utgör ett konkret steg för att ytterligare stärka vårdens beredskap. Bit för bit så återuppbygger vi den motståndskraft som Sverige en gång hade – och återigen behöver, säger Bohlin i ett pressmeddelande.
Så kan vården påverkas under pilotprojektet
Under tiden som pilotprojektet pågår ska vården tränas upp för att klara större påfrestningar. Det handlar bland annat om utbildning, övningar, bemanning och ökad kapacitet – sådant som ska göra sjukvården bättre rustad både i vardagen och i ett krisläge.
För den som söker vård nu behöver förändringen inte märkas direkt, men i praktiken är målet att vården ska fungera bättre även om Sverige ställs inför mycket svåra situationer.
Pilot för beredskapssjukhus drar igång under 2026
Pilotprojektet ska påbörjas och genomföras under 2026. Socialstyrelsen ska lämna en muntlig delredovisning 15 augusti 2026 och en slutredovisning 31 mars 2027.
