Utlandssvenskarna kan avgöra valet i höst. Och på partiernas kampanjkontor spånas på annonser, events och valbudskap riktade just till dessa väljare. I jämna lägen är det ju en helt avgörande grupp, säger Mattias Karlsson (SD).
Svenska val blir ofta jämna, och riksdagsvalet 2022 var inget undantag. Tidöpartierna vann med runt 46 000 röster över de rödgröna.
Så det är begripligt att partierna intresserar sig för de runt 220 000 utlandssvenskar som står med i röstlängden i år. Särskilt som valdeltagandet är lågt, bara drygt 30 procent av utlandssvenskarna brukar rösta.
— Kan man bara få upp det där lite grann så får det ju en ganska betydande effekt, säger SD:s riksdagsledamot Mattias Karlsson.
— Det finns en del indikationer på att det här är en grupp som skulle kunna luta åt höger. Det gör det ju särskilt strategiskt intressant för oss.
Övervikt åt höger
Eftersom utlandssvenskar inte har en egen valkrets krävs detektivarbete för att ta reda på hur de röstar. Den enda stora undersökning som har genomförts på senare tid gjordes av valforskare på Göteborgs universitet efter valet 2014.
Den visade att utlandssvenskar röstar mer höger än genomsnittsväljaren. Till exempel lade 36 procent sin röst på Moderaterna, jämfört med valresultatet på 23 procent. Även Liberalerna hade ett klart större stöd. Socialdemokraterna, däremot, fick bara 15 procent jämfört med 31 i riksdagsvalet.
— Jag tror väl att det fortfarande är en övervikt åt höger i den här gruppen, säger statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson, som var med och gjorde undersökningen.
Sverigedemokraterna hade ett lägre stöd bland utlandssvenskar 2014 än valresultatet, 7 jämfört med 13 procent. Men sedan dess har stödet för SD ökat och även utlandssvenskarnas sammansättning har förändrats.
— Min magkänsla är att stödet har ökat för oss, men det bygger på anekdotisk bevisföring, säger Mattias Karlsson.
Vill nå utlandssvenskar
Inför valet i höst satsar SD mer än tidigare på att nå utlandssvenskar. En särskild arbetsgrupp har tillsatts och partiet vill bland annat bygga upp nätverk med SD-sympatisörer i utlandet, som förutom personliga kontakter kan bidra med att se till att partiets valsedlar finns på ambassader och konsulat. Extra kraft läggs på länder med många svenskar, till exempel USA, Norge, Storbritannien, Spanien och Thailand.
Fredagen den 22 maj hölls valdebatt i Svenska kyrkan i Paris. Vin med ost- och charktallrikar serverades tillsammans med information från ambassaden om var och hur man röstar, och så debatt mellan riksdagsledamöterna Lawen Redar (S), Martin Ådahl (C) och Mats Green (M).
Lawen Redar säger att hon fick en aha-upplevelse.
— Jag kom hem och kände, oj!
Inte bara för att hon upplevde att det fanns intresse för S politik, utan också för att publiken hade stort engagemang i frågor som svensk tillväxt och arbetslöshet.
— När vi har en så hög arbetslöshet så blir det också den bilden som utlandssvenskar ser, och de vill ju att det ska gå bra för Sverige, säger hon.
Avgjorde valet
På valnatten 1979 såg Socialdemokraterna och Olof Palme ut att ta hem segern, men det var nagelbitande jämnt, så när de sista post- och utlandsrösterna hade räknats fick Moderaterna det sista avgörande mandatet.
Förr slarvade partiet med utlandssvenskarnas mandat, säger Lawen Redar, men i årets val kommer S att utöka kommunikationen som riktas till utlandssvenskarna och kommer att tacka ja till inbjudningar till fler valdebatter. Det har redan kommit förfrågningar från London och Bryssel.
Lawen Redar är inte säker på att det längre stämmer att utlandssvenskar röstar höger.
— Så har det nog varit historiskt, men jag är inte säker på att det kommer att vara så i framtiden, säger hon.
Även M och L kommer att göra riktade kampanjer till svenskar i utlandet. Exakt vad vill de inte avslöja, men i förra valet skickade M personliga videohälsningar från statsminister Ulf Kristersson till alla utlandssvenskar som då fanns i röstlängden och partiet kampanjade bland annat i Hyde Park i London.
Även Valmyndigheten gör i år mer för att informera och underlätta för utlandssvenskar som vill rösta. Detta efter att myndigheten fått ett särskilt uppdrag från regeringen.
