Konsultationslagen infördes 2022 och ska ge samerna möjlighet att påverka i frågor som är av särskild betydelse för dem som urfolk. Det kan handla om avverkningar, gruvdrift, vindkraftsplaner, helikopterskidåkning eller rallytävlingar i renbetesområden.
Konsultationslagen ger inte samerna någon vetorätt, men konsultationerna ska ske i ”god anda” och fortsätta tills enighet nåtts – eller tills någon av parterna konstaterar att det inte är möjligt att enas. Men lagens bidrag till samiskt inflytande har varit för litet och för sent, summerar Stockholm Environment Institute (SEI) efter att ha granskat drygt 200 ärenden från 2022-2024.
Petitesser
Bilden är att det samiska företrädarna endast fått inflytande över små och relativt obetydliga delar av ärenden - som att ändra formuleringar, eller att kompromissa fram det minst skadliga alternativet.
En orsak är enligt SEI okunskap hos flera myndigheter.
— I ett antal fall har den samiska företrädaren fått förklara för myndigheten hur lagen ska tolkas. Det är ganska uppseendeväckande, säger Johanna Westeson, forskare vid SEI och rapportens huvudförfattare.
Frustration
Det är också tydligt att de samiska företrädarna involverats för sent i processen, enligt rapporten.
— Samiska parter uttrycker frustration över att så mycket redan är beslutat när de väl bjuds in att ge sina synpunkter. Det är tydligast när en myndighet fått ett uppdrag av regeringen och ramarna redan är satta, säger Johanna Westeson.
Det finns också exempel på myndigheter som medger att samiska intressen helt enkelt “glömts bort” när ett uppdrag formulerats, enligt rapporten.
— Därför krävs en massiv utbildningsinsats på alla nivåer, inklusive regeringskansliet, säger Johanna Westeson.
