Belarus öppnar för att tillåta kärnvapen – väntas gå in i Ukraina
Belarus säger att dess folk har röstat för att tillåta kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent. Samtidigt uppges Belarus ansluta till kriget, med egna trupper, redan i dag.
Belarus är knappt hälften så stort som Sverige. Arean på 207 600 kvadratkilometer gör landet till Europas 13:e största. Befolkningen är något mindre än Sveriges, 9,3 miljoner.
För ett sekel sedan blev Belarus en del av Sovjetunionen, och även efter självständigheten i början av 1990-talet har landet förblivit tätt knutet till den mäktiga grannen Ryssland.
Landet styrs av den auktoritäre Aleksandr Lukasjenko. Han vann presidentvalet 1994, och har sedan genom åren sett till att stärka sin makt så att han blivit känd som "Europas siste diktator".
Under Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari i år uppges marktrupper ha gått in från Ryssland, Belarus och den sedan tidigare olagligen annekterade Krimhalvön vid Svarta havet.
En folkomröstning om konstitutionella reformer i Belarus genomfördes på söndagen. Resultatet innebär även att det möjliggörs för presidenten Aleksandr Lukasjenko att förlänga sin tid vid makten.
Valkommissionens chef Igor Karpenko säger att över 65 procent röstade för ändringarna, rapporterar ryska nyhetsbyråer. Enligt Karpenko låg valdeltagandet på över 78 procent.
Aleksandr Lukasjenko, som har suttit vid makten sedan 1994, lovade folkomröstningen i kölvattnet av omfattande protester mot hans omtvistade omval 2020.
Aleksandr Lukasjenko följer i Vladimir Putins spår
Genom att ändra konstitutionen följer Aleksandr Lukasjenko i Rysslands president Vladimir Putins spår. 2020 genomfördes en omröstning om konstitutionella förändringar i Ryssland som gjorde det möjligt för honom att sitta kvar vid makten till 2036.
Efter den här reformen återinförs en gräns för hur många mandatperioden en president får tjänstgöra i Belarus – en gräns som Lukasjenko tidigare skrotat.
Nu gäller maximalt två femårsperioder, men de skulle bara gälla nästa valda president. Lukasjenko skulle alltså kunna ställa upp för omval 2025 sitta kvar vid makten i ytterligare tio år.
Reformpaketet innebär också att expresidenter garanteras rättslig immunitet och en utvald "all-belarusisk folkförsamling" som ska verka parallellt med parlamentet inrättas.
Belarus uppges ansluta till kriget i Ukraina
Under natten mot måndagen uppgav både Kiyv Independent och Washington Post att Belarus, enligt deras uppgifter, gör sig redo för att ansluta till kriget med egna soldater under dagen.
Detta nekade dock Aleksandr Lukasjenko till under söndagen.
– Det finns inte en enda belarusisk soldat i Ukraina, inte en enda patron, sade han då enligt en översättning från den turkiska tidningen Daily Sabah.
