Experten: Så framställs Sverige i rysk statsmedia

Den 24 februari invaderade ryska trupper, efter order från president Vladimir Putin, grannlandet Ukraina och numera pågår ett fullskaligt krig i landet. Läs vad vi vet om invasionen här.

Under de veckor som gått har ledningen i Ryssland uttalat flera varningar mot Sverige.

– Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato (...) skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder, sade till exempel en högt uppsatt tjänsteman, enligt Interfax. 

Här kan du läsa mer om varningen.

Nyheter från statsägda Sputnik analyserades

Men hur rapporterar egentligen rysk, statsägd, media om Europa och de nordiska länderna? Nyheter24 frågade Edward Deverell, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, som under 2021 var huvudförfattare i en studie som behandlade just detta.

Mer specifikt har man, i den aktuella studien, analyserat artiklar från oktober månad varje år mellan 2014 och 2019 som publicerats av nyhetsorganisationen Sputnik. 

– Först av allt är det viktigt att komma ihåg att Sputnik, och även Russia Today (RT), inte är mediehus som andra. De är ryska statskontrollerade medier som utifrån politisk styrning lägger ner oerhörda resurser på att kultivera särskilda målgrupper som är mogna för budskap om västvärldens förfall, splittring och bristande moral, säger Deverell och fortsätter:

– Det handlar inte om att förmedla vanliga nyheter om nordiska länder, utan om en ytterst selektiv och negativ rapportering. Kreml är också väldigt öppen med sin syn på information som ett säkerhetspolitiskt verktyg och ett sätt att stärka ryska intressen på bekostnad av sin motståndare.

Negativ porträttering av nordiska länder

Enligt Edward Deverell är syftet med nyheterna att "underminera enskilda länder".

– Den generella bilden som målas upp i Sputnik av europeiska länder är en negativ bild av splittrade samhällen kännetecknade av inre konflikt, inkapabelt ledarskap och bristande demokrati. 

– Ett annat genomgående tema är att nordbor är ryssofober och i varierande utsträckning inblandade i en evig konflikt med Ryssland, fortsätter Deverell.

Hur framställs Sverige i rysk statsägd media?

Men även om samtliga nordiska länder är föremål för den negativa framställningen i Sputnik finns det också tydliga skillnader länderna emellan, förklarar Edward Deverell.

– Sverige och Danmark framställs nästan uteslutande negativt med stort fokus på invandring, brottslighet, moraliskt förfall, dekadens, konflikt, splittring, dåligt ledarskap, naivitet och ryssofobi. Sverige karaktäriseras som ett land i förfall. 

Orsakerna till det påstådda förfallet sägs vara inkompetens bland politiker, invandring och en utbredd feminism. 

– Utvecklingen drabbar vanliga svenskar som blir till offer och som hindras av etablissemanget från att rädda landet. En liknande bild, om än inte riktigt lika tillspetsad, förmedlas av Danmark. Skillnaden är att i Sverige kommer problemen inifrån, medan Danmark sägs ha påverkats negativt utifrån av EU. 

När det kommer till Finland och Norge finns liknande narrativ, men man betonar också ländernas goda grannrelation till Ryssland.

– Finland porträtterades som den gynnade, men hotade småstaten med en särskild historisk och god relation till Ryssland. Norge porträtteras som den oberäkneliga grannen som ibland är en vän till Ryssland, när folket får säga sitt, men Norge kan lika ofta vara en fiende, åtminstone när politikerna uttalar sig.

Sverige utmärker sig: "Klart mer negativt"

Samtidigt konstaterar Edward Deverell att Sverige utmärker sig bland de nordiska länderna – i negativ bemärkelse.

– Sverige porträtteras klart mer negativt än de övriga länderna, säger han och fortsätter:

– De artiklar som handlar om Sverige är i samtliga fall negativa och selektivt utvalda för att berätta en historia om förfall, medan de artiklar som handlar om de övriga nordiska länderna i åtminstone vissa av fallen liknar traditionell och till och med neutral nyhetsrapportering.

"Säkerhetspolitiskt vapen för Ryssland"

Men vilken typ av konsekvenser kan då dessa medienarrativ, som förs fram i ryska Sputnik, ha i det långa loppet?

Enligt Edward Deverell kan den här typen av informationspåverkan göra stor skada vid exempelvis nationella val eller folkomröstningar i landet som de framställer i negativ dager.

– Som betraktare kan man tycka att Kremls påverkansutspel kan te sig märkliga, klumpiga och lätta att genomskåda. Men hos marginella grupper i samhällen i väst, och inte minst hos den inhemska ryska publiken uppfattas det på ett annat sätt, säger han.

Det rådande omvärldsläget, efter Rysslands invasion av Ukraina, ställer dessutom informationskampanjerna på sin spets. 

– I och med Rysslands krig i Ukraina har det blivit uppenbart att Kreml ser sig indraget i en evig konflikt med väst och att Vladimir Putin vill återta det territorium som ingick i Sovjetunionen. 

– Men Kreml inser att till skillnad från Sovjetunionen som ansåg sig erbjuda ett politiskt alternativ till det kapitalistiska väst så har dagens Ryssland ingenting att erbjuda väst. Därför blir medienarrativ som visar upp väst som den förlorande sidan ett väsentligt och prioriterat säkerhetspolitiskt vapen för Ryssland, säger Deverell.