Stockholm

Svårspådd valutgång i Danmark

Osäkerheten är större än vanligt när Danmark går till val.
Osäkerheten är större än vanligt när Danmark går till val. Foto: TT

När Danmark går till val på tisdagen är utgången svårare att sia om än vanligt.Rörligare väljare, uppluckring av blockpolitiken och dramatiska opinionsras för etablerade partier som Venstre, Radikale venstre och Dansk folkeparti gör att analytikerna kliar sig i huvudet.


Fakta: Folketingsvalet

Den 1 november håller Danmark val till folketinget. Parlamentet har en kammare med 179 ledamöter, varav två representerar Färöarna och två Grönland.

I år kommer Färöarna hålla sitt val den 31 oktober eftersom den 1 november är en allmän sorgedag för färingarna, då man minns dem som omkommit till sjöss.

Danmark har inga fasta valdagar utan det är sittande statsminister som utlyser val, men det måste ske inom en fyraårsperiod från det föregående valet. I år utlyste statsminister Mette Frederiksen (S) valet den 5 oktober, vilket innebär att valrörelsen blir 27 dagar lång.

Spärrgränsen för att komma in i parlamentet är två procent av rösterna. Ledamöterna i folketinget huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.

Kommun- och regionval i Danmark sker i november var fjärde år (senaste 2021) och endast en gång har det infallit samtidigt som folketingsvalet (2001).

Källa: folketinget.dk

— Det lutar åt att Lars Løkke Rasmussen blir kungamakare och då kan det gå åt båda hållen, säger Karina Kosiara-Pedersen, docent i statskunskap vid Köpenhamns universitet.

Erik Holstein, politisk kommentator vid tidningen Altinget, delar den bilden:

— Under alla de valrörelser jag har bevakat under de senaste nästan 30 åren har man alltid vetat att antingen blir det det ena alternativet eller det andra. Nu finns det sex-sju-åtta olika möjliga regeringsalternativ, säger han.

I Danmark talar man om det röda och det blåa blocket. Det röda ser ut att ha en klar ledning över det blå – men Lars Løkke Rasmussens nystartade Moderaterne har inte valt sida. Han säger sig vilja ha en mittenregering över blockgränserna och har inte avslöjat vem han föredrar som statsminister, därav rollen som "kungamakare".

Lars Løkke Rasmussen och hans nybildade parti Moderaterne kan hamna i vågmästarställning mellan det blåa och det röda blocket.

Defensivt S

På den röda sidan ser statsminister Mette Frederiksen och Socialdemokratiet ut att ha klarat sig helskinnade genom valrörelsen. Trots den svidande kritik Frederiksen fått för minkskandalen tycks ungefär en fjärdedel av väljarna fortsatt rösta för S.

Karina Kosiara-Pedersen tycker att regeringspartiet har agerat defensivt och påpekar att S i flera viktiga debatter företrätts av andra än Mette Frederiksen.

— Det är lite som att de har försökt skona henne från minkkritik.

Sämre ser det ut för Radikale venstre, som också ingår i det röda blocket – mycket tyder på att stödet för partiet har halverats.

Väljarstödet i procent.

I det blåa blocket har kartan totalt ritats om, mycket beroende på att två tunga tidigare Venstrepolitiker lämnat och startat nya partier. Det är dels Inger Støjberg, som startat Danmarksdemokraterne, och dels Lars Løkke Rasmussen, som startat Moderaterne.

Medan de båda nykomlingarna vunnit terräng, har Venstre med Jakob Ellemann-Jensen i spetsen fått kraftigt minskat väljarstöd, enligt opinionsmätningarna.

Konservative folkeparti peakade i opinionen innan valrörelsen hade inletts, men har gått kraftigt tillbaka efter medieavslöjanden kring partiledaren Søren Pape Poulsen.

Migrationsfrågan har svalnat

Samtidigt har Dansk folkeparti kollapsat i opinionen. När Dansk folkeparti i valet 2019 fick 8,7 procent av rösterna sågs det som ett stort nederlag. Nu balanserar partiet på den tvåprocentsgräns som gäller för att få komma in i folketinget.

Till skillnad från tidigare danska val har migrationsfrågan inte varit något hett debattämne.

— Det beror på att Dansk folkeparti har svårt att sätta dagordningen som de gjorde förut. Inger Støjberg och Danmarksdemokraterne har lyft frågan helt klart, men hon spelar också mycket på stad-land-frågan, Köpenhamn kontra resten, säger Karina Kosiara-Pedersen.

Inger Støjberg och Danmarksdemokraterne har dominerat mindre än väntat.

Hon noterar också att Støjberg inte lyckats dominera valdebatten så mycket som väntat. I den mån migrationsfrågan diskuterats på bredare front har den varit kopplad till bristen på arbetskraft inom välfärdssektorn och att den rådande strama migrationspolitiken i vissa fall leder till att välintegrerade, yrkesverksamma personer tvingas lämna Danmark.

Sjukvård och inflation

Kosiara-Pedersen tycker att det är svårt att peka ut en dominerande sakfråga under den här valrörelsen. För väljarna är det helt klart krisen inom sjukvården och ekonomin. Medierna har varit väldigt fokuserade på vem som kommer att kunna bilda regering och på diverse olika affärer, konstaterar hon.

— Det är lite svårt att se vilket tema valrörelsen har handlat om, det har varit en splittrad bild. Vi står med väljare som gärna vill veta hur partierna vill bekämpa inflationen, men det svarar inte politikerna på.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.